Så sent som natten mot måndagen såg Kalle Salheim två vargar inte långt från sin bostad vid Uvsta mellan Runtuna och Aspa.
– Jag såg dem där borta, 120 meter bort kanske. En lite större och en lite mindre, säger Kalle och pekar ut över fältet.
Han konstaterar direkt att han blev orolig.
– Vi har både höns, hund och katt. När jag pratade med polisen och sa att jag ville försvara mina djur sa de att de inte fick det, för vargen är fridlyst. Jag fick ingen respons annat än att de skulle kontakta länsstyrelsen. När jag kontaktade länsstyrelsen visste inte de något…
Första natten fick han låsa in alla djur i hus och förråd. Något som i längden känns ohållbart. På måndagen började han därför ett annat projekt:
– Jag installerar elstängsel runt hela min 3 000 kvadratmeter stora tomt. Det på grund av vargen. Här ser du staketet som tidigare ägaren satte och som jag först förstärkte med hönsnät … jag får uppgradera det lite nu.
Efter att ha bott ute på landsbygden i tre månader menar Kalle att han ändå inte vill vargen något illa, men konstaterar att det är han själv och sambon Nicole som flyttat ut med allt vad det innebär.
En bit bort bor Kickan Lindbom. Hon har fört anteckningar om de gånger varg har varit synlig i trakten, som de senaste tio dagarna.
– Vi hade en katt som gick emellan oss och en granne. En morgon kom den hem söndertrasad baktill, pälsen bortriven. Då funderades det lite och en del trodde det kunde vara varg, berättar Kickan om första indikationerna.
Fyra dagar senare hade två vargar setts vid Sanda, mot Lid.
– Sedan den 11 juli satt vi och ropade på vår katt som alltid kommer in på kvällen, men inte den här kvällen. Vid halv ett på natten, när min man precis hade varit ute och letat, stod vi vid altandörren och såg de här två vargarna bara 15 meter ifrån oss. Så vi är glada att vi inte var ute och letade just då.
Hur kändes det?
– Vi blev jätterädda och vågade inte gå ut. De låg i gräset vid vår postlåda en timme ungefär, sedan gick de iväg. En stund senare kom katten hem. På natten hade vi glömt en skål med vispat ägg ute. Den skålen var tom på morgonen.
Hur tänker ni efter det här?
– Man vill inte ha katterna ute, det kan jag ju säga. Jag tänker på de som har får också... Vargarna måste också få leva, men jag går inte ut på kvällen. Man gömmer sig, det lovar jag. Jag hoppas och tror att de här vargarna flyttar sig.