Kanonrondellen från insidan. Dagens Nyköpingshus är mer av ett plockepinn från olika tidsåldrar, förklarar Anette Cadis, museipedagog.
– Om man ska använda tornet och skjuta med kanoner så bildas det mycket krutrök. Det skulle vara omöjligt för soldaterna att klara sig där inne utan ventilation, säger Ola Forsby, slottsarkitekt vid Nyköpingshus.
Det var i våras som promenadstråket vid Nyköpings hus stängdes av eftersom kanontornets yttre vägg närmast ån har börjar krackelera och böja sig utåt. En omfattande renovering startade.
Ombyggnationen står stilla under vintern, men när den är klar kommer förändringar att synas i muren. Det är den smarta ventilationslösningen från vasatiden som ska lyftas fram, vilket SVT var först att berätta om.
– Det har säkert funnits fler kanaler men nu har vi hittat en sådan kanal, säger Ola Forsby.
Ventilationkanalen murades igen vid någon tidigare renovering men återställs nu så att luften kan strömma igenom den sex meter tjocka försvarsväggen. Besökare ska kunna se hur det såg ut. Konstruktörerna under vasatiden var skickliga arkitekter, enligt Forsby.
– I princip i alla murade konstruktioner har de murat in ventilation. De hade en oerhörd kunskap i hur luften rörde sig för att frisk luft skulle komma in och dålig ut, säger han.
Försvarstekniken var i förändring under vasatiden men exakt när kanontornet var klart finns det delade meningar om.
– Det bygger på planer från Gustav Vasas tid från mitten av 1500 talet, eller något tidigare, men det är lite omtvistat när tornet egentligen stod klart. Man tror att det var färdigbyggt i början av 1600-talet, på Karl den IX tid.
Var tornet gammalmodigt då eller hängde det med i sin tid?
– Det är en bra fråga för mycket var redan gammalt när det var klart. Det var så långa planerings- och byggtider.
Anette Cadis, museipedagog på Sörmlands museum, vid en modell av Nyköpings hus som renässansslott och kanonrondellen syns i förgrunden. Nyköping och slottet brann 1665 och en piga som hette Gertrud fick skulden, berättar hon.
Klart är i alla fall att tornet tappade sin funktion när det ståtliga renässansslottet brann ner 1665. Det Nyköpings hus vi ser idag har genomgått flera renoveringar och fått nya byggnader, men är på många sätt ruinerna från den branden. Mycket material från slottet flyttades dessutom därifrån.
– Efter branden började man ta formade stenar och annat som var eftertraktat och dyrt byggnadsmaterial från ruinerna. Bland annat till Stockholms slott.
De tak som sitter uppsatta nästan överallt runt om på området är så kallade skyddstak. Så att vatten inte ska tränga in i konstruktionen och spränga sönder den när vattnet fryser, förklarar Forsby.
Hertig Karl fick ärva Nyköpingshus av sin pappa, Gustav Vasa, i slutet av 1500-talet. Då var slottet mer som en borg, med anor från 1100-talet. Hertig Karl, som sedan blev Kung Karl den IX, byggde om det till ett renässansslott, enligt Sörmlands museum.