Enligt NTU känner 15 procent av sörmlänningarna ganska ofta eller mycket ofta oro för att bli överfallna och misshandlade. Det är den högsta siffran i landet och har inte varit så hög sedan 2006. Ännu fler, 18 procent, känner sig otrygga på gator och torg och i sitt bostadsområde efter mörkrets inbrott. Vissa vågar inte gå ut.
– Vi ska ta oron på allvar men också bemöta den. Ibland är den befogad, men det finns också en bild som media ibland skapar som bidrar till oron. Vi behöver titta på sättet vi kommunicerar informationen om brottsligheten och medvetandegöra allmänheten om hur det faktiskt ser ut. I dag är det lätt att oroas av olika typer av varningar som med en knapptryckning sprids i sociala medier. Man måste vara källkritisk, säger Lotta Thyni, gruppchef för områdespolisen i Nyköping.
Brottsligheten i länet ökar inte. Tvärtom. Till exempel talar statistiken över anmälda våldsbrott ett tydligt språk: risken för att råka illa ut är fortfarande störst om du är ung, man, berusad och befinner dig i krogkön en fredags- eller lördagsnatt.
– Oron är i grunden inte ett polisiärt problem. Vi måste hjälpas åt att visa civilkurage, bry oss, visa att vi ser vad som pågår. Gör vi inte det får vi det samhälle vi förtjänar.
Polisen och rättsväsendet – åklagare, domstolar och kriminalvård – har arbetat ihop till ett stort förtroendekapital hos allmänheten. Även om denna tilltro enligt Brås regionala resultat i vissa avseenden är lägre i Sörmland än rikssnittet, är den fortsatt hög också här.
Förtroendet är en förutsättning för att allmänheten ska anmäla brott och våga vittna, men även delta i grannsamverkan och polisens satsning på medborgardialoger.
– Förtroendet är helt avgörande, tänker jag. Jag kommer från arbete i storstadsförorter där det finns en kultur som säger att man ska undvika att vända sig till polisen. Det skapar ett tyst samhälle, och den tystnaden är farlig.