– Vi är väldigt negativa till förbudet. Det gör det helt omöjligt att odla, säger Anders Löfgren, ordförande i Södermanlands frö- och oljeväxtodlareförening.
Anders Löfgren är själv odlare i Nyköping och han valde att inte så raps över huvud taget i år. – Samma beslut som togs av omkring 80 % av alla rapsodlare i Mellansverige, enligt Cathrine Wallin, regionchef på Lantmännen Lantbruk. Av de som sådde vårraps ångrar sig många nu.
– Det har varit väldigt högt insektstryck, både av jordloppor och rapsbaggar och även en del av kålmal, säger Cathrine Wallin.
Raps behandlas vanligtvis med neonikotinoider redan innan det sås, så kallad betning. Detta för att man vill förhindra jordloppor från att äta upp växten i ett tidigt skede. EU-kommissionen fattade i maj förra året beslut om förbud mot tre bekämpningsmedel tillhörande familjen neonikotinoider, som livsmedelmyndigheten EFSA misstänkte var orsaken till omfattande bi- och humledöd. Förbudet infördes i december 2013 och gäller initialt i två år. Därefter kommer det att utvärderas.
Det är nämligen inte helt säkert att neonikotinoiderna är orsaken till bi- och humledöden.
– Många biodlare lånar ut sina kupor till rapsodlare. Man kan tycka att de borde ha reagerat om bina hade dött, att de borde ha märkt den kopplingen. Men det kan vara så att neonikotinoiderna följer med upp i pollenet, så det här är något av en försiktighetsåtgärd, berättar Anna Linnell, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet.
Fredrik Jerlström, lantbrukare på Tåå gård vid Skavsta, menar på att neonikotinoiderna kan vara ett större problem i andra länder än vad det är i Sverige. En teori som stöds av Sveriges för- och oljeväxtodlare och Svenska utsädesföretagens Förening.
– Även majs betas med de här medlen och majskärnorna blåser man sedan ner i marken. Då kan det tänkas att lite bekämpningsmedel blåser ut på fälten, där bina sedan kommer i kontakt med det. I Sverige odlas inte majs och man använder inte den såddtekniken. Men det här är ett EU-förbud, säger Fredrik Jerlström.
Själv hade Jerlström tur. Raps passade inte i hans växtföljd i år, och han sådde av den anledningen ingen. Om han hade gjort det, hade han haft ett sjå med att upptäcka skadeinsekter i tid och spruta gift mot dem. Jordloppor är ett särskilt stort problem i och omkring Södermanland, och extra många blir de när det är varmt och torrt.
När utsäde betas innan sådd behöver plantorna sällan besprutas. Förbudet mot neonikotinoider har medfört att många odlare tvingats plocka fram sprutan tre-fyra gånger i år. Vad som var tänkt som en miljöskyddande åtgärd har med andra ord haft viss negativ inverkan på miljön.
– Besprutningsmedel är skadligt inte bara mot jordloppor utan mot andra insekter också. Medlen kan skada vissa vattenlevande organismer, till exempel, berättar Fredrik Jerlström.