Först en rejäl svenskutbildning och sedan ett jobb. Så ser den traditionella vägen in i arbetslivet ut för de flesta nya svenskar. Men när vägen till en mer inkluderande arbetsmarknad debatterades på Forum Nyköping på torsdagen vände Lena Miranda, vd för Mjärdevi Science Park i Linköping, på perspektivet.
– Kompetensbristen är ett tillväxthinder för många svenska företag; det bildas för få inom it och teknik i dag. Därför måste vi snabbt ta tag i de utländska talanger som finns i landet och inse att det viktigaste inte är att de talar svenska. Istället kanske vi kan börja kommunicera på engelska i företagen, föreslog Lena Miranda.
Alla torsdagens debattörer var överens om att det tar för lång tid för nya svenskar att ta sig in på arbetsmarknaden. Men vad ska man göra åt saken? Här var talarna inte lika ense.
– Vi måste se över lägstalönerna och mjuka upp arbetsmarknadens regler, föreslog Erik Zetterlund som är vd för Oxelösunds hamn och som också kunde tänka sig att konkurrensutsätta arbetsförmedlingen.
– Lägre ingångslöner ger väldigt få nya jobb och leder på sikt till att även andra grupper får lägre lön, kontrade Martin Klepke som är politisk redaktör på tidningen Arbetet.
Benny Carlsson, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, som studerat somaliska invandrares situation i USA och Sverige berättade att skillnaderna mellan de båda grupperna är enorm. Somalier är den svenska invandrargrupp som har svårast att få jobb och bara 25 procent av svenska somalier har arbete. I Minnesota i USA ligger siffran över 70 procent.
– Vad som skiljer länderna åt är bland annat att det finns större möjligheter att låna pengar och få tillgång till lokaler i USA men också att det finns gott om enkla jobb och att etniska föreningar och kyrkor ofta fungerar som ett nav.
Benny Carlsson påpekade att företagare ger ett område både ekonomisk och social stabilitet. Dessutom kan den framgångsrike företagaren tjäna som förebild och ge framtidshopp för den som kommer från samma land.
Hans recept för ett ökat företagande är mindre regler och kontroll, men också att man tar hänsyn till människors ursprungskulturer. För somalier, som inte har så stor tilltro till staten och lagar med sig från hemlandet, kan krocken med den svenska byråkratin bli extra stor.
Även Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, menade att vi måste våga tänka annorlunda och förändra samhället om vi ska få fler i arbete.
– Vi måste krasst fråga oss hur vi kan dra nytta av de människor som vill komma hit. Istället för att betrakta dem som passiva objekt måste vi våga se dem som aktiva subjekt och fråga dem hur de själva tycker att saker ska förändras.