Kommunalrådet om skillnaderna: "Om tio år har strukturerna förändrats"

De klyftor som visar sig när folkhälsan granskas i olika delar av Nyköping bör vara mindre. Det tycker både kommunalrådet Urban Granström (S) och oppositionsrådet Anna af Sillén (M). Men de lyfter fram olika lösningar på problemet.

På landsbygden ligger Bergshammar i topp i folkhälsa. Här är ohälsotalen låga och många vuxna förvärvsarbetar.

På landsbygden ligger Bergshammar i topp i folkhälsa. Här är ohälsotalen låga och många vuxna förvärvsarbetar.

Foto: Annika Clemens

NYKÖPING2019-08-11 15:40

Kommunens senaste rapport om folkhälsan i Nyköping visar stora skillnader mellan olika bostadsområden.

Ska det vara så?

– Nej, det här är själva kärna i varför jag blev politiskt aktiv, att vi ska ha ett jämlikt samhälle där livschanserna är jämt fördelade, säger Urban Granström.

Problemet enligt kommunalrådet är att strukturerna kan göra att människor som bor i områden där folkhälsan är sämre upplever att de inte har samma möjligheter i livet.

– Men det tar också väldigt lång tid att göra något åt det, vi har byggt in oss i problemet. Man byggde hyreshusområden och så byggde man villaområdena bredvid.

Läs mer ? LISTA: Så mår Nyköpingsborna - stadsdel för stadsdel

När kommunen nu jobbar för att bygga hyresrätter på platser där det tidigare inte har funnits kan strukturerna förändras på sikt, tror han.

– Jag tror att det kommer att se annorlunda ut om tio år.

Anna af Sillén (M) tycker att blandad bebyggelse är bra. Och även hon önskar att Nyköping ska vara mer sammanhållet.

– Som politiker ska vi skapa förutsättningar för människor att kunna röra sig, både fysiskt och socialt.

Men alla har också ett eget ansvar, påpekar hon och föräldrar har ansvar för sina barn. Därför är det viktigt med valfrihet, tycker oppositionsrådet.

– Jag tror att vi kan skapa förutsättningar för rörlighet, att göra det möjligt för människor att bryta mönster och välja andra lösningar, flytta eller välja en annan skola om man känner att man bor i ett område där det är svårt.

Möjligheten att välja är viktig för att motverka inlåsningseffekter, säger Anna af Sillén och poängterar att skolan spelar en mycket viktig roll.

Lär mer ? Låg folkhälsa påverkar barns uppväxt. "Kan skapa en känsla av hopplöshet"

– Politiskt måste vi satsa på en så bra skola som möjligt. Det fria skolvalet är viktigt och man ska ha möjlighet att välja skola där man kan lära känna andra människor. Det är ett sätt att öka integrationen, något som också är positivt för folkhälsan. Men vi vet också att vi behöver bli bättre på att informera om möjligheten att välja skola, det är en viktig politisk uppgift.

Urban Granström lyfter också fram skolan som en viktig arena och vill bryta skolsegregationen. Dels finns Nyköpingsmodellen på högstadiet, men det politiska styret vill även fördela resurserna mellan skolorna på nya sätt, så att skolor med större behov får mer resurser.

– Det som är mest avgörande för skolresultaten är föräldrarnas utbildningsnivå, då är det skolans uppdrag att kompensera för det och då måste vi fördela resurserna så att det går.

Kommunens rapport visar stora skillnader mellan stadsdelar och socknar i Nyköping. I stan mår de som bor i villorna i Malmbryggshagen bäst. Ohälsan är som störst i grannområdet Stenkulla, men trots det tycker många som bor där att det är trivsamt.

Folkhälsa i Nyköping

I en rapport om folkhälsan konstaterar kommunen att det finns stora skillnader mellan bostadsområden.

Invånarna i Malmbryggshagen tjänar mer än tre gånger så mycket som de i Stenkulla på andra sidan Trosavägen.

Stenkulla har bland de högsta ohälsotalen i hela kommunen.

På landsbygden mår invånarna bäst i Bergshammar och sämst i Tystberga.

Forskning visar att barns möjligheter påverkas av folkhälsan och socioekonomiska faktorer som råder i det område de växer upp i.

Källa: Kommunprofil 2018 Fakta om folkhälsan i Nyköpings kommun.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!