Beslutet att anta en ny budget mitt under ett pågående budgetår är historiskt. Sannolikt har det inte inträffat i Nyköping tidigare. Urban Granström (S), kommunalråd, har i alla fall aldrig hört talas om det.
– Under mina år i politiken har jag inte varit med om det, säger han.
Orsaken till att budgeten revideras är coronaepidemin. Kommunens egen prognos pekar mot på ett underskott på 76 miljoner kronor i år. Då ingår det ekonomiska stöd som regeringen har beslutat om att ge landets kommuner. Utan stödinsatserna skulle prognosen sluta på minus 93 miljoner kronor.
Trots det ekonomiska läget innehåller den nya historiska budgeten inga stora besparingar. De olika nämnderna, som skola och vård- och omsorg, får i princip helt oförändrade ekonomiska ramar. Och beslutade investeringar ligger fast.
Den största förändringen i den nya budgeten är att kommunen räknar med ett nollresultat under 2020. I den gamla räknande kommunen med att göra ett överskott på 40 miljoner kronor.
Hur kan det komma sig att ni lägger en budget med ett nollresultat om prognosen pekar mot ett stort underskott?
– En prognos är bara en prognos. Förra året pekade prognosen mot ett underskott på 50 miljoner. Det blev ett nollresultat till slut. Vi måste vara kostnadsmedvetna, säger Urban Granström.
Till grund för den nya budget finns en bedömning av landets ekonomiska utveckling från Sveriges kommuner och regioner (SKR). Osäkerheten i SKR:s bedömning är dock väldigt stor, understryker Jukka Taipale, ekonomichef.
– Alla ekonomiska bedömningar som görs just nu är väldigt osäkra. Det är ingen som vet hur det här kommer att sluta. Det finns en risk att nedgången blir större än vad bedömningarna pekar på, säger han.
Den reviderade budgeten läggs fram gemensamt av S, MP och C, de styrande partierna i Nyköping. Marco Venegas (MP) förklarar att samarbetspartierna har kommit överens om den nya budgeten utan hårda förhandlingar.
– Alla känner krismedvetenhet nu. Det fungerar likadant på riksnivå. Oppositionen går till exempel inte till några hårda angrepp, säger han.
Effekterna av coronaepidemin slår mot kommunen på flera sätt. Minskande skatteintäkter när arbetslösheten stiger är den mest kännbara konsekvensen. Samtidigt ökar en del kostnader. Personal inom vård- och omsorg arbetar mer övertid och kommunens beslut att gå upp i stabsläge har lett till ökade lönekostnader.