I kommunens budget för 2021 finns en ram för hur stora lån som kommunen maximalt får ta upp under året. Ramen uppgår till 300 miljoner kronor och nu står det alltså klart att den utnyttjas till fullo.
Det kapital som kommunen får in på detta sätt ska användas för investeringar, berättar Urban Granström.
– Just nu handlar det om investeringar i en ny förskola och i det nya ridhuset.
Med det nya lånet från Kommuninvest – ett bolag som ägs av 292 kommuner och regioner i landet – uppgår Nyköpings totala låneskuld till knappt tre miljarder kronor.
– Nyköping är en växande stad så det är helt naturligt att vi måste låna pengar till investeringar.
Även om den totala låneskulden nu uppgår till närmare tre miljarder hade Nyköping under 2019 lägre lån än genomsnittet av landets kommuner, berättar Urban Granström.
Förra året, under 2020, fanns det en ram för nya lån på 200 miljoner i budgeten. Nyköping behövde dock inte låna en enda krona.
– Det innebär att vi sannolikt förbättrade vår ranking.
När bokslutet för 2020 var färdigt stod det klart att räknat per invånare uppgår Nyköpings skuld till 71 000 kronor. Det placerar kommunen i mitten av länets kommuner. Högst skuld räknat per invånare hade Gnesta med 115 000 kronor och lägst skuld hade Oxelösund med 62 000 kronor per invånare.
Totalt hade de sörmländska kommunerna och deras bolag skulder på 21,7 miljarder kronor i slutet av 2020.