– Skolan är det stora bekymret med minus 33 miljoner, det är alarmerande och vi får stöd av skolrapporten som pekar på brister i styrningen, sa oppositionsrådet Anna af Sillén (M) i tisdagskvällens kommunfullmäktige.
Delårsbokslutet, som omfattar årets första åtta månader januari till och med augusti, redovisar visserligen ett positivt resultat på drygt 34 miljoner kronor. Men prognoserna för helåret är desto dystrare.
Både skolan, socialtjänsten och hemtjänsten riskerar att dra på sig stora underskott som kommer att ge ett totalt minusresultat på drygt fyra miljoner kronor.
Det är 37 miljoner kronor sämre än den rödgröna majoriteten, S, MP och V, har räknat med i årsbudgeten.
– Då ingår ändå engångsersättningen från AFA, återbetalda försäkringspremier, på 20 miljoner i resultatet, sa Anna af Sillén.
– Skolans underskott beror på bristande ekonomisk styrning inom divisionen och otydlig politisk ledning, ansvaret ligger hos den rödgröna majoriteten. Men som man sår får man skörda, sa gruppledaren Axel Wevel (C).
Allianspartierna M, C, FP och Kd efterlyste i våras en tilläggsbudget för att prioritera om kostnader.
– Vi föreslog en tilläggsbudget för att visa att man kan hålla budgeten i balans. Finns det ett befarat underskott måste man se hur det kan ändras, då kunde vi ha tagit höjd för kostnaderna i skolan, sa gruppledaren Marita Göransson (KD).
En tilläggsbudget skulle skapa andra problem, menade kommunalrådet Nicklas Franzén (V).
– Den skapar ju inte mer pengar. I så fall måste man prioritera ned de andra verksamheterna.
Skolpolitikern Petter Söderblom (M) pekade på att den politiska nämnden som styr skolan beräknas få ett överskott på 17 miiljoner, samtidigt som skolförvaltningen, division barn, utbildning och kultur, går mot underskott på 33 miljoner.
– I en tilläggsbudget kunde man ha tagit de 17 miljonerna och fördelat till skoldivisionen, det är halva underskottet, sa Petter Söderblom.