– Nyköping sticker inte ut så mycket jämför med andra kommuner. Det är väl mer en allmän uppfattning att det kunde ha varit bättre, i hela landet, säger Malin Bard, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Nyköpings kommun.
Hon har författat den rapport om hur pandemin hanterats i kommunen, som vård- och omsorgsnämnden beställt. Och även om hon menar att Nyköping inte utmärker sig särskilt, så konstateras en rad brister i rapporten.
Av 40 granskade journaler fanns det brister som kan ha påverkat patienten negativt i nio. Det handlar om att det gått lång tid mellan det att personen fick symptom och att han eller hon fick kontakt med sjuksköterska eller läkare. Detta kan i sin tur ha försämrat patientens mående och riskerar att ha fördröjt provtagning – något som i förlängningen riskerar att ha bidragit till ökad smittspridning.
I flera fall har det även varit oklart om smittade patienter har isolerats och om personal använt skyddsutrustning, något som även detta kan ha gjort att smittan spridits.
Dessutom har det framkommit uppgifter om att en enhetschef på ett äldreboende sa nej till så kallad kohortvård, alltså att vårda smittade patienter för sig, trots att personal påtalat behovet av detta. Även detta kan ha bidragit till ökad smittspridning.
En annan brist som tas upp i rapporten är att läkare endast i få fall har gjort hembesök hos de äldre. I stället har bedömning av symptom gjorts över telefon. Inte heller har läkare alltid genomfört så kallade brytpunktssamtal, ett samtal som ska ske när läkaren gör bedömningen att vården ska övergå till palliativ vård.
Liknande brister har framkommit i granskningar som Inspektionen för vård och omsorg har gjort i andra kommuner.
En del av underlaget till rapporten kommer från enkätundersökningar bland personal inom kommunens vård och omsorg. Här framkommer bland annat kritik mot boendenas enhetschefer, som inte var tillgängliga för personalen. Det gjorde att många frågor om rutiner och skyddsutrustning hamnat hos vårdpersonal i stället för hos cheferna.
Bristerna som rapporten tar upp inträffade till största delen i början av pandemin. Därefter har läget förbättrats, enligt Malin Bard.
– Jag såg i journalgranskningen både när det gäller dokumentation och hur man hanterade misstänkt smitta att man reagerade snabbare och att det blev bättre redan i den andra vågen, säger hon.