SBB äger huset där gruppboendet Grottan har sin verksamhet.
En stor del av Samhällsbyggnadsbolagets (SBB) verksamhet är att förvalta så kallade samhällsfastigheter – fastigheter anpassade för offentlig verksamhet som skolor, sjukhus, fängelser och äldreboenden. Bolaget har ofta köpt redan existerande fastigheter från kommuner, regioner eller andra fastighetsbolag, för att sedan hyra ut dem till samma kommun eller region.
I dagsläget äger det krisande bolaget fastigheterna till fem LSS-boenden i Nyköping som kommunen hyr, och ett som hyrs och drivs av Nytida AB.
Affärsmodellen har bedömts vara en stabil inkomstkälla för SBB, med fastigheter som köpts (eller byggs) med låga räntor och sedan hyrts ut till hyresgäster vars verksamhet inte är konjunkturberoende.
Samtidigt har det funnits kritik kring att det inte alltid är en bra affär för kommuner att sälja, eller inte äga, den här typen av fastigheter.
I Landskrona har kommunen precis köpt tillbaka tre omsorgfastigheter från SBB och Tranås kommun har köpt tillbaka en förskola från ett privat fastighetsbolag.
Enligt en rapport från finansbolaget Kommuninvest är det i allmänhet 25–30 procent billigare för en kommun att äga än att hyra en fastighet, om man räknar med en tidshorisont på 25 år.
Erik Törnblom är analytiker och forskningschef på Kommuninvest.
– Det vi trycker på i rapporten är att vi tycker att kommunen bör göra en gedigen analys av läget. Givet att kommunerna lånar billigare talar det för att äga, säger Erik Törnblom, forskningschef på Kommuninvest.
Han fortsätter:
– Det beror såklart också på hur kontrakten ser ut, vad som blir mest ekonomiskt fördelaktigt för kommunen. Men det kan uppstå en risk om man har avtal med bolag som har en svag finansiell ställning.
Nu öppnar SBB:s ekonomiska kris för att flera samhällsfastigheter skulle kunna säljas igen.
Det är inget som oroar Peter Wirström, chef för administration på Kommunfastigheter.
– Jag har jobbat här sedan 2006, det köps och säljs fastigheter hela tiden. Vissa av dessa boenden har haft fem olika ägare sedan de byggdes.
Peter Wirström har som administrativ chef på Kommunfastigheter i Nyköping sett många fastigheter byta ägare genom åren.
Trots det ser avtalen oftast samma ut säger han.
– Men för två–tre år sedan omförhandlade vi avtalen med SBB, så att de blev mer fördelaktiga för kommunen.
Är det en bra affär för kommunen att hyra dessa fastigheter istället för att äga dem själv? Har det gjorts någon sådan analys?
Kommunalråd Urban Granström (S) svarar skriftligt:
– Nyköpings kommun har inte sålt några fastigheter för att hyra tillbaka av SBB. Däremot äger Nyköpings kommun inte alla fastigheter vi har verksamhet i själva. Av olika skäl, tillgång till särskilt gruppbostäder är ett skäl. Att köpa loss fastigheter där vi har verksamhet är inte alltid möjligt heller, särskilt om ägaren inte vill sälja.
– Kommunen är en attraktiv hyresgäst och jag ser inte någon fara för våra verksamheter utifrån det aktuella läget idag.
Har någon inom kommunen räknat på om det är mer lönsamt att hyra dessa LSS-boenden av SBB mot att äga dem själva, på längre sikt?
– Nej inte specifikt för de boenden som just SBB äger. Kommunen hyr LSS-boenden av flera olika hyresvärdar till exempel Nyköpingshem.
Skulle vara intressant för kommunen att köpa tillbaks dem, eftersom SBB verkar lite piggare på att sälja i dagsläget?
– Det beror på många saker. Kommunens finansiella utrymme. Hur långsiktig verksamhet kommunen har i lokalerna, men i vissa fall kan det vara ett alternativ.
Är återköp av samhällsfastigheter något som ni diskuterar i dagsläget?
– Inte för några konkreta objekt.