Hemköps butik i Spelhagen.
– Det är en skrivbordsprodukt som i nuvarande form inte fungerar i verkligheten, anser Jimmy Fågelqvist, vd för Hemköp i Nyköping där butiken i Spelhagen är av verksamheterna som fick avslag på ansökan om tillträdesförbud.
"En person kan få tillträdesförbud, om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att han eller hon kommer att begå brott i butiken eller allvarligt trakassera någon som befinner sig där". Det är huvuddragen i lagen om tillträdesförbud i butik som trädde i kraft 1 mars i år. Åtta butiker i Sörmland (varav fyra i Nyköping/Oxelösund) har ansökt om detta hos åklagare. Men bara en Coop-butik i Nyköping har beviljats tillträdesförbud, gällande en person.
Enligt lagen ska det i bedömningen "särskilt beaktas om personen tidigare har begått brott i eller i anslutning till butiken".
– Att det behöver begås återkommande brott och att de ska vara av särskild karaktär gör att lagen blir relativt tandlös. Syftet är ju att vi som arbetar i handeln skall slippa utstå hot och andra brottsliga gärningar och självklart är idén inte dålig. Kanske kan man komma åt vissa av de grövsta brottslingarna men vi behöver en lag som hjälper oss och polisen att hantera vardagsbrotten, säger Jimmy Fågelqvist.
En butik i Eskilstuna som utsattes för rån tidigare i år fick också avslag. Åklagaren fattade inte beslut om tillträdesförbud eftersom gärningspersonerna inte var dömda för något brott i den butiken tidigare.
Det får branschorganisationen Svenska Handel att reagera.
– Det är en rejäl tankevurpa, jag tycker inte att argumentet bär. Sju av tio butiker i Sverige har fått avslag på sin ansökan om tillträdesförbud. Och väldigt många ärenden blir avskrivna av just den anledningen att gärningspersonen inte var dömd för brott i den specifika butiken ifråga. Det kan finnas skäl till att tillträdesförbud bör nekas, till exempel om personen bor på annan ort och återupprepade brott bedöms som låga, säger säkerhetschef Per Geijer.
Svensk Handel efterlyser en dialog med Åklagarmyndigheten om tillämpningen av lagen. De vill att man ska fokusera mer på helheten – hur hög är till exempel sannolikheten att personerna fortsätter med brottslig verksamhet. Dessutom har de sett att olika åklagare fattar olika beslut beroende på var i landet brottet har skett.