Fjorton resoluta händer tar tag i röda stolar och skolbeiga bord, rader blir en rektangel och så sitter de där. Snabbt inne i en diskussion om högstadieskolans nutid och snara framtid. Nästa höst blir fyra Nyköpingsskolor till en.
– Den sjua jag har undrar om de får vara kvar som klass, säger Eva Solid på Nicolaiskolan.
Hon fortsätter.
– Föräldrarna undrar om de får ha kvar oss som mentorer. Vi har inga svar.
– Årskurs sex ska välja profiler snart. Det känns inte riktigt rätt att kalla det profil längre, det blir antagligen så lite, säger någon.
Lärare från Nyköpings fyra kommunala högstadieskolor har samlats. Ute släcks solen och under lysrören, intill Nico-elevernas konstverk, yttrar sig ilskan och tröttheten. Och, kanske framförallt, oron.
– Jag vill se ett utkast till schema och en tjänstefördelning. Hur mycket ska jag gå mellan skolorna?
– Vad är det som är så himla fantastiskt med den nya skolan? Vi får inga exempel!
– Vem ska packa ner skolbiblioteken? Vem sorterar? Hur ska vi kunna jobba i höst om inte allt är klart?
Frågorna rinner fram. De har fått svar på sitt öppna brev, det som de båda lärarfacken, Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet, skickat till flera chefer inom skolan. Det blir möten med ombud och ledning nästa vecka.
– Som politiker känner jag att det är viktigt att alla har det inflytande de ska ha. Brevet andas att lärarna inte har haft tillräckligt med inflytande, säger Cajsa Widqvist (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Hon, som inte har åsikter om sakfrågan, har pratat med divisionschefen Krister Petterson. Han är på semester och går inte att nå för en kommentar.
– Den känslan jag får är att han är medveten om att självklart måste vi se till att alla ska få vara med. Jag upplever ingen motsättning med det jag säger och det han har uttryckt, säger Widqvist.
Lärarna är främst oroade över profilklassernas bantning – från ämnesfokuserade klasser till ett utökat elevens val, som någon säger – och övergången till horisontellt arbetssätt. Ledningen menar att lärarna bjudits in till diskussioner och att förslag beaktats, men lärarna känner sig utestängda.
Vad hoppas ni på nu?
– Jag vet inte. Man hoppas att besluten kanske kan omprövas. Det är våra arbetsdagar det handlar om, självklart har vi åsikter, säger Elinor Blomberg, lokalombud för Lärarnas riksförbund på Borgmästarhagsskolan.