Antalet elever per lärare har i många år legat högre på Bryngelstorpsskolan, jämfört med rikssnittet. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.
– Det är klart att när vår arbetsmiljö inte funkar, så drabbas ju eleverna. Det är framför allt dem vi vill värna om.
Det säger en av lärarna på Bryngelstorpskolan som har samlats för att prata med tidningen.
– Den här terminsstarten har varit extrem, den är så otroligt slimmad. Är det några som är sjuka så är det svårt att få ihop det, säger en annan lärare.
De är trötta. Uppgivna. Det är svårt att arbeta enligt skollagen, menar lärarna, för att de är för få. Barnens skolgång blir lidande. Ett exempel de nämner är att det inte går att anpassa undervisningen efter varje elevs behov. Den tiden finns inte.
– Vi känner oss ledsna och frustrerade, säger en lärare.
– Det skapar en stress att ständigt känna att man inte hinner med det man behöver, säger en annan lärare.
– Eller räcker till, fyller flera andra lärare i.
– Sen ser vi ju barn misslyckas. Har vi inte bland annat specialpedagoger, då kraschar ju elever. Man blir ledsen, men får förhålla sig till det. Det är elever som offras.
Situationen är inte unik för Bryngelstorpskolan, nämner lärarna, utan speglar det som sker på nationell nivå med personalnedskärningar inom skolan.
– Vi ser hur lärarnas och förskollärarnas arbetsbelastning – som redan är hög – ökar ytterligare. Det blir mer undervisningstid, fler arbetsuppgifter och ofta får man dessutom vikariera för varandra. Vi är i en mycket allvarlig situation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges lärare, till tidningen Vi lärare.
I ett brev till kommunen listar lärarna på Bryngelstorpskolan en rad farhågor – att färre elever når kunskapsmålen, mobbningen ökar, fler elever riskerar dras in i kriminalitet, psykisk ohälsa ökar bland personal och elever. Allt kopplat till färre vuxna på skolan. Om elever inte når kunskapsmålen och mår dåligt, riskerar de att hamna snett i livet, säger en lärare.
– Skolan är ju en hälsofrämjande faktor, tillägger hen.
Brevet avslutas med en direkt uppmaning: "Vi vill att ni politiker tar ert ansvar för skolan och elevernas framtid." När tidningen frågar vad de vill mer konkret, svarar de att det behövs mer pengar.
Torbjörn Kock (S) är ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Nyköpings kommun.
Torbjörn Kock (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Nyköpings kommun, säger att budgeten är tillräcklig:
– Vi ökar årligen tilldelningen till skolan. Inför 2024 ökar vi tilldelningen med cirka 86 miljoner kronor. Totalt sett finns tillräckligt med pengar i skolan, men det handlar om att vi behöver använda dem på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Där vet jag att vi har en resa att göra.
Används inte pengarna på ett effektivt och ansvarsfullt sätt idag?
– Nej. Vi är inte fullt ut effektiva. Den totala mängden pengar som vi stoppar in i verksamheten är tillräcklig.
Om pengarna används ineffektivt – vad läggs de på och vad borde de läggas på i stället?
– Om lärare ute i verksamheten säger att man upplever att man inte har tillräckligt med pengar, då finns det ju en avvikelse någonstans. Den behöver vi hitta och hantera, säger Torbjörn Kock.
Bryngelstorpskolan är en skola med cirka 330 elever från förskoleklass till årskurs 6.
Kristin Viman och Camilla Börjesson, rektor respektive biträdande rektor, säger att skolan behövt göra nedskärningar av budgetskäl inför det här läsåret. Det rör sig om en lärartjänst, minskad speciallärartid fram till höstlovet samt en lärare som gått ner i arbetstid varav den minskade tiden inte ersatts. Rektorerna menar att det går att arbeta enligt skollagen med skolans personalstyrka.
– Vi behöver ordna med den inre organisationen och hjälpa till med upplägget för deras arbete helt enkelt. Vi arbetar kontinuerligt med den inre organisationen för att det ska fungera. Vi får ju fortsätta ha en dialog naturligtvis och lyssna in personalen. Det handlar om att personalen får vara delaktig när vi lägger organisationen, säger Kristin Viman.
Skolchef Carina Hall kommenterar brevet i ett mejl till tidningen, här nerkortat:
"De (skolledningen) har gjort bedömningen om tjänstefördelning utifrån behov med fokus på att det ska bli så bra som möjligt för alla elever och för pedagogerna. Innan beslut om förändringar, tas det hänsyn utifrån olika parametrar som exempelvis utifrån antalet lärare och deras kompetens och utifrån elevunderlaget. Skolledningen har inför denna terminsstart arbetat med skolans organisation och tillsammans med personalen och fackliga representanter tagit fram riskanalyser inför de förändringarna som ansågs behöva göras."