En allt vanligare syn i framtiden: översvämningar. Kustområdet kring Sörmland pekas ut som ett av Sveriges tio platser där risken för översvämning är störst. Bilden är från tiden då Näsby BK hade sitt klubbhus vid Sättersta.
Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Statens geotekniska institut, SGI, som på regeringens uppdrag granskat vilka områden i Sverige som riskerar att hamna under vatten.
Tio områden med särskilt stor risk för ras, skred, erosion och översvämningar har pekats ut.
Sörmlandsområdet sträcker sig från södra Stockholm in i Östergötland.
Det är inte att havsnivån ska stiga som gjort att MSB och SGI pekat ut Sörmland.
Nej, det är risken för ihållande regn som gör att vattendrag svämmar över och vägar, järnvägar och bostadsområden hamnar under vatten.
Men varför Sörmland och inte till exempel stora delar av Norrlands- eller Smålandskusten?
– Sverige har olika geologi. I Sörmland finns finkorniga jordar, så kallad postglaciala leror med viss salthalt, kvicklera, som är väldigt känslig, säger Hanna Sofie Pedersen, chef strategisk klimatanpassning, vid Statens geotekniska institut.
I södra delarna av landet, runt Kalmar-, Blekinge- och Hallandskusten är risken för översvämning stor från havet. Och kring Göta älv är det som i Sörmland – skredrisk på grund av regn.
I Sörmland pekas till exempel flödena kring Nyköpingsån och Trosaån ut som riskfaktorer.
MSB har med hjälp av kartor tagit fram hur stränder i Yngaren, vägar till Åkerö och Eneby kan svämmas över, liksom stränder i Långhalsen, delar av Vrena, Råby och Tärnö, delar av Krikonbacken, Brandholmen och Arnö.
Hanna Sofie Pedersen, chef strategisk klimatanpassning, Statens geotekniska institut
Utpekandet av områden ska ses som en hjälp till kommunerna, förklarar Hanna Sofie Pedersen, "att kommunerna är medveten om problematiken med översvämningar och att man tar med det i sin översiktsplan".
Fanny Ramström är Nyköping kommuns strateg inom vatten och klimat.
– Översvämningsrisker studeras i varje detaljplan och vid behov tas utredningar fram, vilket ofta behövs i tätare bebyggda miljöer. Det kan handla om översvämningsrisker av skyfall, höga flöden i vattendrag eller höga havsnivåer, uppger hon och fortsätter:
– Vi har även påbörjat ett strategiskt arbete kring frågan. Jag är projektledare för en dagvatten- och skyfallsstrategi som är under framtagning. Syftet är att utveckla en långsiktigt hållbar dagvattenhantering och minska riskerna för översvämning av skyfall.
När riskområden kan drabbas är svårt att sia, säger Hanna Sofie Pedersen. Åre, som finns med på listan, drabbades under stormen Hans. – En sak är säker: vi kommer se en ökning av problematiken.