Min familj gick en bit bakom mig. När skotten kom vände jag mig om och såg dem springa åt olika håll. Smugglaren tog mig i handen och vi gömde oss i ett träd tills solen gick upp. Då var alla borta.
Citatet är 17-årige Hamid Yusefis. I texten här bredvid redogör han för sin flykt från Afghanistan till Sverige. I bergen på gränsen mellan Iran och Turkiet såg han sina föräldrar och syskon för sista gången.
Att anteckna allt Hamid sa under intervjun var en utmaning. Hans tydlighet går inte att anmärka på, problemet var mina egna darrande händer och simmiga ögon. Egentligen, känner jag, har jag ingen rätt att vara omskakad. Det är ju trots allt Hamid som har upplevt allt han pratade om. Vandringen. De trånga smugglarbilarna. Dagarna på båten. Rädslan. Men det finns också ett enormt värde i att låta sig beröras av historier som Hamids.
Att tvingas lämna ett land för ett annat, att fly, är egentligen en tredelad historia. Det man flyr från, flykten och det man kommer till. Första och sista delen får ofta mycket uppmärksamhet. Medias lampor lyser skarpa på kris- och konfliktdrabbade länder och många röster finns i dag som berättar om rasismen i Sverige. Många rörelser finns som jobbar emot den. Hatten av. Flykthistorierna däremot, ges allt för liten uppmärksamhet.
Om insikten i vad det innebär att fly var större, skulle kanske stödet för en ändring av dagens situation vara starkare. Med dagens situation menar jag att flyktvägarna är inhumana och farliga. Sverige har varken hård eller mjuk makt nog att stoppa konflikter i andra länder. Vad Sverige kan göra är att välkomna de invånare i konfliktdrabbade länder som vill komma hit, och göra deras väg lätt och säker. Det kan ordnas till exempel genom utökad flyktingkvot och möjlighet att söka asyl på svenska ambassader i konfliktdrabbade länder. Bara tillräckligt stort stöd för saken krävs.
En del bra exempel på lyftande av flykthistorier finns. Sveriges Radios hashtag #Minflykt och utställningen ”Berättelser om flykt”, som visades på Culturum i våras, är två. De många enskilda berättelserna fick då forma ett mönster, ett mönster som skrek ”skam för mänskligheten!” Emma Watson återberättade i en utmärkt sommarkrönika i SN i måndags en del ur ytterligare en flykthistoria. En kvinna som såg sitt barn drunkna i Medelhavet under färden över. Hamids berättelse i Lördag i dag är ännu en. Läs den, och låt dig beröras. Snart är det val.
Fotnot: En hashtag består av en fyrkant (#) och ett ord. Hashtags används till exempel på Twitter och Instagram för att markera att en tweet eller bild handlar om en viss sak.