Joakim Runds på Nyköpings enskilda grundskola tycker att det är kul att skolan är populär men han önskar att skolan kunde erbjuda en plats till alla som söker.
I våras blev det känt att budgeten inom division utbildning går back med 79 miljoner kronor. En av orsakerna uppges vara minskade barnkullar och att allt fler föräldrar väljer att sätta sina barn i friskolor.
Under 2024 går 32 procent av grundskolans elever i Nyköping i en friskola – en ökning med sju procent sedan 2019.
Hur långa är då kötiderna? Svaret vi får när vi skickar ut en enkät är att köerna generellt är långa, i regel flera år.
En av frågorna som ställs i enkäten är hur lång kötiden är för den elev som kom sist in i den lägsta årskursen på respektive skola inför höstterminen 2024.
Nyköpings enskilda grundskola uppger den längsta kötiden – fyra år. Skolan tar in 140 elever till årskurs sju per år. Inför höstterminen 2025 står cirka 470 elever i kö för att få börja sjuan.
Skolans rektor Joakim Runds tror att anledningen till de långa köerna är skolans rykte bland föräldrar.
– De har positiva erfarenheter och det sprider ringar på vattnet. Vi lägger extremt lite på marknadsföring, ingenting egentligen. Då är det ju extra roligt, säger han.
En av framgångsfaktorerna, enligt rektorn, är att det är lärare som driver skolan och att de jobbar väldigt nära verksamheten. På detta vis blir beslut väl förankrade. Det finns dock inget självändamål med att ha långa köer.
– Det är inte så att vi sitter och firar om vi har 600 sökande till skolan ett år. Vi skulle vilja erbjuda alla en plats.
Kan ni tänka er att bygga ut för att kunna erbjuda fler platser?
– Det är ingen hemlighet att vi under många år sagt till politiken att skolpengen inte räcker. Vi får det precis att gå runt. Skulle skolpengen sänkas så skulle vi tvingas till det. Annars ser vi ingen direkt anledning.
Även andra skolor har långa kötider. Inför höstterminen 2025 står cirka 1 000 elever i kö för att få börja i någon av Kunskapsskolans klasser (4-9). Den elev som kom sist in på Kunskapsskolan höstterminen 2024 hade stått i kö i knappt tre år.
Flera skolor uppger att många föräldrar tidigt väljer att sätta sina barn i kö till flera skolor samtidigt. Det innebär att antalet barn i kö inte alltid överensstämmer med hur många som sedan faktiskt tackar ja om de väl får en plats.
Innovitaskolan uppger att de har som längst kötid till förskoleklass, årskurs sex och årskurs sju, men det kan även hända att nya elever tillkommer i de högre klasserna om någon hoppar av. Den elev som kom först in under hösten 2024 hade stått i kö i hela sex år. Den som kom sist in hade köat i tre år.
Mikaeliskolan kämpar med att locka fler elever.
Det finnas en skola som sticker ut bland svaren och det är Mikaeliskolan, Nyköpings Waldorfskola. Här får samtliga barn som ställer sig i kö en plats på skolan. Den elev som kom sist in höstterminen 2024 hade stått i kö i cirka fyra månader.
Enligt Mikaeliskolans rektor Jonas Sörensen har skolan ett tak på 250 elever. Just nu har man runt 200. Det finns alltså utrymme för fler, även om det inte finns lediga platser i alla klasser. Skolan håller på att bygga ut, vilket Sörensen hoppas ska öka attraktiviteten.
– Det är ett fint skolhus som är tänkt som ny matsal, två stora slöjdsalar och utrymme för fritids och förskoleklass. Vi har varit väldigt trångbodda i många år.
Skolan har också jobbat en del med att marknadsföra sig för att locka nya elever, berättar rektorn.
Vittra Kungshagen byggs just nu om efter en brand. De nya lokalerna står inflyttningsklara i januari.
De flesta skolor vill inte svara på vid vilken ålder som de bör sätta sina barn i kö för att få en god chans att få en plats – eftersom det varierar från år till år. Kunskapsskolan uppger dock att man bör ha en god chans till en plats om man ställer barnet i kö cirka tre-fyra år innan skolstart.