– När det handlar om småbarn som har svårt med kommunikation och språk, visar det sig nästan alltid i beteenden. Det är de som är utåtagerande, som blir ledsna och frustrerade, säger Maria Strutz.
Maria Strutz arbetar på Nyköpings grundsärskola och Andrea Wallenberg på logopedmottagningen på Nyköpings lasarett. De brinner för rätten till kommunikation och för att barn ska kunna påverka sin omgivning så tidigt som möjligt samt att andra ska kunna svara dem. Nu skriver de en bok för att främja småbarns språk- och kommunikationsutveckling. Boken, som de hoppas ska vara klar nästa vår, riktar sig till barn i åldern noll till tre år och coachar föräldrar i kommunikationen med sina små.
– Första ordet brukar komma kring året. En del är tidigare, andra är senare men det händer mycket mellan noll och tolv månader. I alla fall som barnet gör, som är kommunikation, och som föräldern kan ge respons på för att visa att de är på rätt väg, säger Andrea Wallenberg.
Barns språk- och kommunikationsutveckling omfattar alltifrån kroppsspråk till förmågan att uttala ord och ordförråd. I spädbarnsåldern, kommunicerar de med kroppen och skriket, som har en viktig funktion.
– När man som förälder ger respons på barnets signal, tar upp det eller pratar tröstande, skapas en tillit. Det blir en positiv anknytning mellan föräldern och barnet. Skriker jag så får jag hjälp, säger Andrea Wallenberg.
Vad kan föräldrar göra för att främja barns språk- och kommunikationsutveckling?
– Vara nära barnet och svara på signaler. Även om barnet inte kan uttrycka sig själv får man tolka och sätta ord på det åt den, säger Maria Strutz.
Ett annat tips är benämna allt man ser och gör.
– Tallrik till mamma, tallrik till pappa, tallrik till Pelle, ger Andrea Wallenberg som exempel.
De har båda använt babytecken med sina barn, vilket innebär att man förstärker det viktigaste ordet i en mening med ett teckenspråkstecken.
– Då får barnet inte bara höra ordet man säger utan också se. Barnet måste också rikta uppmärksamheten mot dig för det händer något där, man gör en rörelse, säger Maria Strutz.
Barn är ofta mer redo motoriskt och tecken är lättare att komma ihåg säger de.
– Och bokläsning såklart, det är stor skillnad om man har blivit läst för eller inte som liten, det påverkar ordförådets djup, avslutar Andrea Wallenberg.