Nyköpings bibliotek ställer ut en samling av samiska röster. Från vänster: Nadia Häller, Petronella Backberg, Sara Stribe Pavell & Ulla Evensson. På bilden till höger – ett traditionellt barmkläde som hör till lulesamiska kolten.
Idag, den 6:e februari firas samernas nationaldag över hela Sápmi, men ständigt försöker samer även uppmärksamma minoritetens hjärtefrågor och föra liv i dess kulturarv på andra håll i Sverige.
Nu lyfts lokala samiska röster i en utställning av Petronella Backberg och medlemmar ur nätverket Samer i Sörmland på Nyköpings bibliotek. Ett projekt de arbetat på sedan ett år tillbaka.
– Idag är vi ungefär 30 personer i nätverket. Vi har hittat varandra främst genom sociala medier, men även genom vänner och samiska sammanhang, säger Petronella Backberg.
Med stöd från Jokkmokks samiska bibliotek har utställningen fått sällskap av samiska hantverk, samt en tipsrunda om samiska språk anpassad för de yngre besökarna.
– Det är jätteviktigt att vi lyfter minoriteter i samverkan med de involverade individerna själva, som representerar de grupperna, säger bibliotekets enhetschef Sara Stribe Pavell.
Ulla Evensson är en av deltagarna som delar med sig av sin berättelse. Hon känner vikt i att föra vidare historier som tidigare "präglats av en avledande tystnadskultur".
– Jag själv fick ingen som helst information. Min mamma och mormor levde efter normerna som var då. De fick gå igenom skallmätningar, fotograferades nakna och skickades till vad de kallade 'arbetsstugor' där det behandlades ännu mer illa. Samiskan i princip piskades ur dem, berättar Ulla Evensson för SN.
Ulla Evenssons mamma Gulli växte upp som same i en tid där samer ständigt utsattes för förakt och rasbiologiska experiment.
Det var först när Ulla Evenssons mamma blev dement som hon fick höra detaljer från hur en samisk uppväxt kunde se ut under sent 1930-tal.
– I och med demensen var det som att vissa spärrar släppte litegrann. Först då kunde vi få ut lite ledtrådar om vad min mamma faktiskt gått igenom.
Enligt Amnesty lever den koloniala historiens arv kvar i dagens Sverige. Samisk kultur osynliggörs och samisk mark exploateras för att plundra skog, utvinna mineraler eller bygga vindkraftverk.
I fjol grundade Petronella Backberg, 39, ett nätverk för samer i Sörmland. I samband med den samiska nationaldagen lyfter hon fram lokala samiska röster där de får chansen att dela med sig av personliga berättelser.
Grundaren av utställningen, Petronella Backberg, säger att hon själv inte utsatts för någon rasism under sin uppväxt. Däremot exponeras hon för fördomar i samband med att hon presenterar sig själv som same.
– Folk antar att jag har renar och frågar om jag kan jojka. Jag är same och jag är svensk, men det senare har jag sällan behövt visa, delar hon med sig i sin berättelse.
Nationaldagen infördes i samband med FNs internationella urbefolkningsår 1993, då man ville hedra det första Samiska landsmötet mellan nationella gränser som ägde rum den 6 februari 1917.