– Man känner sig trygg här, säger Marie Fleetwood.
Hon står på gatan som kantas av stora villor i varierande form och färg och pratar med grannen Linda Andreasson som nyss kommit hem från en veckas semester.
– När jag kom hem tänkte jag just att jag aldrig skulle kunna bo någon annanstans. Tänk att behöva krypa in i en lägenhet i Stenkulla när man kommer hem, nej tack.
Den senaste folkhälsorapporten som Nyköpings kommun har gjort visar stora skillnader mellan olika stadsdelar. Malmbryggshagen är den stadsdel där invånarna mår bäst, tjänar mest och där nästan alla vuxna har ett jobba att gå till. Inte en enda person tar emot ekonomiskt bistånd av kommunen.
Malmbryggshagen är också den stadsdel där störst andel av befolkningen är barn. Var åttonde invånare är under sju år. Samtidigt bor det inte en enda person som är över 80 år i stadsdelen.
Utbildningsnivån är den tredje högsta i hela Nyköpings kommun och nästan sex av tio har utbildat sig vidare efter gymnasiet. Den disponibla snittinkomsten bland hushållen ligger på 776 000 kronor per år, den högsta i Nyköpings innerstad.
– Det är fel att säga att det är finare här, men det är lite så. Många har högre inkomster och det är ett attraktivt område, säger Frida Fors som promenerar med barnen och maken Marcus på en av områdets gång- och cykelvägar.
– Det är en ekonomisk fråga och det är svårt att jämföra med hyresrätter i Stenkulla till exempel.
Sverige har som mål att minska hälsoklyftorna i hela samhället. Men hur påverkas då barn som växer upp i ett område som Malmbryggshagen, jämfört med exempelvis grannstadsdelen Stenkulla?
– Jag tror inte att barnen behöver må bättre här som barn, man kan vara lika lycklig där som här, säger Marcus Fors.
– Men man kanske har lite andra möjligheter, konstaterar Frida Fors.
Längre bort på gatan där Marie Fleetwood och Linda Andreasson står med sina hundar funderar de på samma sak.
– Det vore bra om det var lika bra folkhälsa som här överallt. Jag tror tyvärr att det hänger ihop med vad man har för möjligheter, säger Marie Fleetwood.
– Socialt arv, det är inte alltid så lätt att bryta. Om man växer upp i Brandkärr eller Stenkulla kanske det är lätt att man blir kvar där. Barn gör andra saker där än här, de lär sig andra saker, säger Linda Andreasson.
Stora skillnader mellan olika bostadsområden
Den senaste rapporten om hur Nyköpingsborna mår visar att det finns stora skillnader mellan olika bostadsområden. Målet är att minska klyftan.
Social sammanhållning är ett av Nyköpings kommuns viktigaste mål. Men de stora klyftorna som finns mellan bostadsområden visar att mycket arbete återstår. Folkhälsan och därmed barns uppväxtvillkor ser olika ut beroende på vilket område man tittar på. Även regeringen vill att folkhälsan ska bli mer jämlik och har som mål att minska hälsoklyftorna i samhället.
Vartannat år görs en kartläggning av folkhälsan i olika bostadsområden och den senaste visar alltså mycket stora skillnader. Exempelvis är den öppna arbetslösheten noll i vissa områden, men så hög som nästan 10 procent på andra håll. I vissa områden har mindre än var femte vuxen pluggat vidare efter gymnasiet, medan var tredje har läst vidare på andra håll. I de fattigaste bostadsområdet i Nyköping är inkomsterna bara en tredjedel av inkomsterna i det rikaste området.
Rapporten konstaterar också att livsvillkor som arbetssituation, utbildning och bostadssituation påverkar folkhälsan. Även arv och social situation spelar in.
I Nyköping är invånarna generellt mer fysiskt aktiva än gemene man i riket och andelen överviktiga vuxna har minskat i kommunen. Även utbildningsnivån har ökat på senare år i Nyköping, men den är fortfarande klart lägre i kommunen jämfört med övriga landet. Däremot är det vanligare att gravida kvinnor och småbarnsföräldrar röker i Nyköping, jämfört med resten av landet. Rökning och snusande har också ökat bland Nyköpingsungdomar.