Tanken med Jordbruksdepartementets storsatsning som drog igång för sex år sedan är att stimulera landsbygden, sätta den svenska maten på kartan och öka livsmedelsexporten. En fin ambition, är de flesta överens om. Men Matlandet, som hittills kostat över en miljard, har kritiserats hårt för att inte ge någon effekt.
I Sörmland har drygt 30 projekt och företag beviljats stöd inom ramarna för Matlandet sedan 2008. Beloppen spänner mellan 20 000 och en halv miljon, sammanlagt handlar det om minst tre miljoner kronor. Initiativen handlar om allt från att marknadsföra sylt med podcasts till att arrangera studieresor, utbildningar, regionala kocktävlingar, matmarknader och diverse jippon med livsmedelskoppling.
Många trevliga arrangemang har det blivit, men ytterst få har lett till nya arbetstillfällen på landsbygden, konstaterar Peter Eklund på länsstyrelsen. Han jobbar med att fördela de regionala medlen och styr arbetet som ska göra Sörmland till ett känt matlän, och tycker att det saknats både styrning och uppföljning från högre ort. Resultatet har blivit att pengarna spridits som hagelskurar, utan strategi.
– Väldigt lite av de projekt vi haft har gett speciellt mycket effekt, för de är för mycket projekt och för lite av system. Det viktigaste är att få fler företag att växa, utveckla nya produkter och komma in i handeln och distributionskedjan. Evenemangen ska vara ett komplement. De är trevliga och ett sätt att väcka frågan, men det är inte där man tjänar pengar, säger han.
Gastronomiskt Forum och tävlingen Matverk som nu anordnas i Nyköping för andra året i rad är ett av få undantag, tycker Eklund. Under två dagar möts över hundra aktörer från livsmedelsbranschen för att diskutera hur det svenska köket ska utvecklas. Småproducenter från 21 olika landskap tävlar om vem som har tagit fram den skarpaste nya matprodukten. Sörmlands bidrag, snaps på aroniabär, finns redan på Systembolaget. Ett bevis på att konceptet fungerar, menar han.
Hans Naess är utsedd till matambassadör för Sörmland och drivande i den förening som står bakom arrangemanget. Han håller med om att det blivit väl mycket fest.
– Det behöver inte vara fel, så länge det inte bara är fest. Men jag tycker att vi måste jobba med vardagen också. Vi måste se till att vanliga människor kan köpa bra mat i vanliga butiker, inte bara när det är festival. Och våra gamla måste få äta bra varje dag, inte bara när det är fest. De lågmälda, långsiktiga och strategiska arbetena skulle man behöva öka, kanske på bekostnad av de publika.