Vi går mot kallare tider. Våtare asfalt. Halare vägbanor. Däckfirmor, verkstäder och hemmafixare rustar sig: snart ska vinterdäck monteras på drygt 161 000 sörmländska fordon.
Till ungefär 20 procent av dessa är fjolårets däck uttjänta och måste bytas mot nya. Men i valet mellan däckhandelns alla fabrikat är miljön sällan om ens någonsin en fråga som kunden för på tal – trots att däckens kvalitet påverkar bränsleförbrukningen och därmed utsläppen och dess konsekvenser.
– Jag har aldrig hört någon fråga efter miljödäck. Den frågan verkar inte vara lika intressant som klassificeringen för buller och bränsleförbrukning – eller dubbat respektive odubbat, säger Jonny Fredriksson på Ingers däck i Nyköping.
Samma svar får vi vid en rundringning till andra däckföretag i länet. Det som kunden har i fokus mer än något annat vid köpet av vinterdäck är säkerheten. Och färre än var tredje vågar satsa dubbfritt, enligt en undersökning av Trafikverket. Kanske beror det på en tämligen enig expertis: metalldubbade däck ger bättre väggrepp när underlaget är blixthalt.
Vid annat vinterväglag än det riktigt isiga väger dock dubbarnas nackdelar över, enligt många bedömare. Friktionen mot vägarna river upp partiklar som kan vara farliga, rentav dödliga, att andas in. Dubbdäckens rullmotstånd ökar koldioxidutsläppen med 150 000 ton, enligt Trafikverket. Slitaget bränner mer bensin, bidrar till växthuseffekten och kostar årligen omkring 750 miljoner kronor i underhåll.
Trots dubbfria alternativ och miljölarm behåller dubbdäcket sin position som det vanligaste vinterdäcket. Det gäller även i Sörmland, där halkan kan bli svårare än i norr.
Trafikverkets senaste undersökning av vinterdäcktyperna visar att fler bilister i region öst, där Sörmland ingår, använder dubbdäck än riksgenomsnittet 66 procent. Bruket av dubbar i region öst uppgick förra vintern till 72 procent, vilket var endast en marginell minskning jämfört med 2010.
Inget i Trafikverkets trendspaning pekar på att användningen av dubbdäck minskar. Däremot har många miljöskadliga däck under de senaste tio åren fasats ut till förmån för miljövänligare alternativ. Tillverkarna har tvingats ta bort hälsofarliga högaromatiska oljor och tungmetaller ur gummit. Sedan 2012 ska nya däcks våtgrepp, buller och rullmotstånd deklareras med en EU-märkning.
Detta kan vara en förklaring till att egentligen ingen längre talar om "miljödäck". Men energieffektivitet är inte nödvändigtvis samma sak som miljövänlighet. I begreppet gröna däck ingår också att däcket ska tillverkas mer miljövänligt av mindre skadliga material och effektivt kunna återvinnas när det har gjort sitt.
– Allt som har med bilar att göra är mer eller mindre farligt för miljön. Så när man gör någonting en aning mindre farligt blir det plötsligt "miljövänligt". Det finns nog inte en enda sanning, precis som i frågan om dubbdäcken. Det kanske är så att de bidrar till att ett antal människor dör av lungsjukdom. Men hur många skulle dö i trafiken utan dubbarna? funderar Conny Gustafsson vid Valla däck utanför Katrineholm.