– Det ser ju ut som att vi inte jobbar med detta över huvud taget. Saken är att vi berör det i översiktplanen 2040 och vi håller på att ta fram ett hållbarhetsprogram, säger Maria Brantö.
Hållbarhetsarbetet är inte beslutat ännu och därför kunde inte kommunen svara "Ja" på nästan några frågor alls. Men det kommer alltså att förändras, enligt Brantö.
Nyköpings avdelning Räddning och säkerhet har ett uppdrag att jobba med MSB:s kartor över riskområden för översvämningar i kommunen.
– Nu ska vi sätta ögonen på det ordentligt för att kunna ta nästa steg och säkra upp, säger hon.
Nyköping är en kustnära kommun och kommer att behöva hantera höjda havsnivåer. Det finns dessutom ett tryck från allmänheten att kunna bo nära Östersjön. Kommunen kommer i översiktsplaner – och detaljplanerar – behöva ta höjd för det på längre sikt.
– Så vi inte bygger in oss i ett område som riskerar stora översvämningar.
Nyköping centrum ligger relativt högt men med extremväder – som skyfallen i Gävle – finns ändå en dagvattenproblematik. Alltifrån avloppsbräddningar, som SN rapporterat om tidigare, till alla föroreningar på gator och torg som följer med regnvattnet och rinner ut i Östersjön.
– Kan vi bygga översvämningspoler eller fördröjningdammar?
Alltså lösningar där vattnet inte går närmsta vägen rakt ner i Stadsfjärden och förorenar vattnet. Katrineholm planerar att bygga en våtmark av den anledningen, skriver Katrineholms kuriren.
I Nyköping kan det handla om lösningar med rekreationsområden, som får svämmas över vid ett skyfall, förklarar Maria Brantö.
– Att det blir en planerad översvämning i ett område där det inte skadar byggnader.
Den globala uppvärmningen kommer dessutom innebära större risk för kraftig värmeböljor, likt den 2018. Det går också att anpassa staden inför. Kala ytor, som torg och vägar i städer bidrar till att det blir ännu varmare.
Här handlar lösning också om grönområden – som parker – och det som kallas grön infrastruktur, berättar Brantö. Grönområden kan fungera både som en uppsamlingsdamm för vatten och filtrera nederbörd men också ge stadborna skugga och lite fuktigare miljö.
– Tar vi bort dem, så blir det väldigt hett.
Många storstäder – som Stockholm – där det är många hårdgjorda ytor med asfalt och betong brottas med den problematiken, förklarar Brantö.