– Nu har vi tagit på oss en väldigt stor ytterrock. Vi ska bjuda på att sammanfatta "den svenska sångboken", vilket väl är en utopi egentligen, säger Kalle Moraeus.
De senaste åren har han och artistkollegorna Gunilla Backman och Johan Boding turnerat Sverige runt ihop, bland annat i föreställningen "Thank you for the music". I år skapar de ett nytt projekt – som går ut på att hylla väl valda delar av svensk musikhistoria.
Det börjar med en folkvisa från medeltiden, "Allt under himlens fäste", går över i en Bellmanlåt – och slutar i nutidens musik med artister som Veronica Maggio, Miss Li och Laleh. Syftet är att lyfta upp musikhistoriens främsta låtskrivare och musiker. Kalle Moraeus är noga med att säga att historien inte bara består av det gamla, utan fortsätter skapas än i dag.
– Vi åker inte ut och säger att det var bättre förr. Traditionen att skriva låtar och texter i det här landet hålls uppe av ungdomar som vi känner oss väldigt lugna med att lämna över vårt arv till, när det är dags.
När de jobbade fram listan på låtar att framföra fick alla i teamet komma med egna förslag på det som utmärkt sig genom historien. Kalle Moraeus bidrag blev en banbrytande 1950-talsdänga.
– "Varm korv boogie"! Det var nog den första rocklåten som spelades in i Sverige. Jag tror inte att Owe Thörnqvist visste att det var det han gjorde när han tog hit den.
10 mars kommer gänget till Culturum i Nyköping. Kalle Moraeus tycker att det är roligt att stan blivit en given kulturarena i Sverige, och han märker att publiken trivs i konserthuset när han spelar här. Men personligen finns hans starkaste koppling till Sörmland i andra miljöer.
– Jag brukar vara där och jaga då och då. Mest blir det gris och hjort som finns där. Det som slagit mig är att Sörmland är ett fantastiskt vackert landskap, med tall och gran och lövskog. Det är som om hela Sverige möts i landskapet på nåt vis.
Efter intervjun med SN ska Kalle Moraeus åka hem till Dalarna och packa väskan. För nästa vecka smäller det, med premiär fredagen den 1 mars i Uppsala. Därefter tuffar de runt i en månad, från norr till söder.
Vad är det roligaste med att komma ut och spela igen?
– Ja, inte är det resorna eller hotellrummen jag ser fram emot. Men momentet när vi går ombord på scenen och hänger på oss gitarren – det ska bli skitkul.