Enligt traditionen tog kvinnor och män separata farväl vid graven.
Det råder en stillsam och sorgsen stämning i det muslimska kvarteret vid Nya kyrkogården i Nyköping. Under tisdagsförmiddagen slöt mängder av människor upp för att ta ett gemensamt sista farväl av den unge mannen.
Regnet hänger i luften. Männen radar upp sig i långa led med sina ansikten vända mot träkistan som står direkt på det fuktiga gräset. Kvinnorna står i klungor längre bort.
– Det är så väldigt sorgligt, säger familjevännen Halima Hassan.
Någon gråter stilla. Allt är lugnt och värdigt. Det är säkert femhundra personer som kommit för att vara med då 21-åringens kropp läggs i jorden. Familjen och vännerna har särskilt bjudit SN att vara med vid den enkla ceremonin som samlar människor från Nyköping, från andra delar av Sverige och världen. I flera världsdelar har människor hållit minnesstunder för 21-åringen från Nyköping som var älskad av så många och flera insamlingar har startats i hans namn, berättar hans syster.
Kistan sänks i graven, en imam leder en bön och håller ett kort tal.
Kvällen innan begravningen träffar vi den unge mannens familj och vänner i hans bostad, några trappor upp i en lägenhet i Brandkärr.
Soffbordet är dukat med sötsaker som ingen orkar äta. Sorgsna människor kommer och går. De saknar en bror, en son, en vän, en granne, en lagspelare. Och de vill rätta till en mediebild som blev fel. Ge honom upprättelse. Världen ska få veta vem han var.
– Han har alltid brytt sig om andra. Alla såg upp till honom, små barn, ungdomar och äldre personer. Han ville att barnen här i Brandkärr ska ha det bra, att de ska lyckas och ha något att göra. Han var en förebild, säger de människor som samlats för att beskriva den unge man som sköts vid Långbergsskolan.
Begravningen av den 21-årige mannen samlade mängder av människor.
Åklagaren som leder förundersökningen gjorde i förra veckan en skarp och tydlig markering. "Den skjutne mannen var inte kriminell", sa han i SN, i radio och TV. Han ville rätta till påståenden om att 21-åringen varit en del av ett kriminellt nätverk, påståenden som spridits i medier och har plågat alla dem som kände och älskade mannen som avled efter att ha träffats av en okänd mördares kulor.
– Alla vet att det inte är sant. Han var på fel plats och blev skjuten. Har du barn? Det hade kunnat vara ditt barn, säger en av de sörjande.
21-åringen hade gått teknikprogrammet på gymnasiet och var duktig i skolan, säger vännerna. Han jobbade på SSAB innan pandemin lade lock på Sveriges industri. Han bestämde sig för att ta lastbilskort och var snart klar för uppkörning. Men han hade inga planer att stanna i en lastbilshytt resten av livet. Han tänkte läsa juridik, berättar en av hans vänner som själv går sitt fjärde år på Handelshögskolan. Nu är han tillbaka i Nyköping för att hedra sin vän och dela sorgen med andra.
– Det var en riktigt bra kille. Han ville ha råd om framtiden, han ville lyckas. Han var driven. Folk älskade honom.
Han ville att alla här i Brandkärr ska lyckas, säger vännerna. Han ville visa att det finns vägar ut. Han öppnade dörrar till framtiden, hjälpte människor att söka jobb. Han var en person som spred mycket glädje och hopp.
21-åringen pratade med barnen och ungdomarna om livet, han kartlade deras önskningar och behov. Tillsammans med två vänner drog han upp planerna för en förening.
Kvinnorna som stod närmast 21-åringen sörjer en son, en bror, en vän. "Världen ska veta att han var en god människa", säger mamman.
De fick stöttning och pepp av kommunen och nu är det så gott som klart att köra igång med verksamheten.
– Vi ska ha möte snart. Det blir konstigt utan honom. Men han hade velat att vi skulle fortsätta, säger de andra två eldsjälarna.
Halima Hassan arbetar på Familjecentralen och åtnjuter stort förtroende i Brandkärr. Hon bekräftar att 21-åringen var en mycket omtyckt och respekterad person.
– Det som hänt skakar hela området. Nästan alla är rädda nu. De tänker att om han har blivit skjuten kan vem som helst bli offer, säger hon.
21-åringens mamma har samlat kraft för att komma ut i vardagsrummet och prata. Hon har något viktigt att säga.
– Jag vill att världen ska veta att min son inte var kriminell. Han var en godhjärtad människa, en bra son. Han tänkte mycket på hur han skulle kunna återbetala Sverige för det han fått. Han ville fördubbla det och göra nytta för landet. Den här föreningen som han startade var ett sätt.
Hon säger att samhället måste agera mot våldet.
– Det får inte hända igen att en mamma måste begrava sin son för att en brottsling har tagit hans liv. Det måste bli ett stopp.
En enkel träkista blev vilorum för den mördade 21-åringen.