Skjutningen vid Långberg orsakade en stor polisinsats.
Den 17 september 2020 skjuts en 21-årig man vid Långbergsskolan i Nyköping. Han träffas i ryggen med flera skott och dör senare under natten.
– Det fanns ingen som helst anledning till att dessa tre män skulle bli skjutna. Det är tre helt vanliga killar och de hade inte gjort något annorlunda denna kväll, berättade åklagare Ola Folkesson vid tillfället.
En omfattande polisutredning leder fram till en då 24-årig Nyköpingsbo som ska bli identifierad som Dani Azoz. Under utredningens gång händer flera anmärkningsvärda saker.
Dani Azoz försvinner och blir internationellt efterlyst, men döms senare i både tingsrätten och hovrätten. En tonåring kommer därefter in till polisstationen i Katrineholm, överlämnar en pistol och säger att det är han som har mördat 21-åringen vid Långbergsskolan i Nyköping, ett år tidigare.
Hans erkännande slår dock polisens utredning hål på. Den unge mannen hade hittat på allt, troligen för att skydda den faktiska mördaren.
Dani Azoz har flera gånger tidigare haft som önskan att släppas ut på permission. Varje gång har han nekats. Det har funnits och fortsätter att finnas en uppenbar flyktfara, menar Kriminalvården. Detta underbyggs med att Dani Azoz själv sagt att han kommer att lämna landet när, eller om, han släpps från fängelset.
Stora delar av Stockholmsvägen spärrades av under utredningsarbetet.
Därtill har ett annat orosmoln gjort sig synligt. Nu menar Kriminalvården att Dani Azoz också har en framträdande roll i ett kriminellt nätverk.
Exakt vilket nätverk det ska handla om framgår inte.
Värt att nämna i sammanhanget är att en person i Dani Azoz närmaste krets vid tiden för mordet vid Långbergsskolan ingick i Bronätverket, som i sin tur har en koppling till Foxtrot och Rawa Majid. Personen har också suttit i fängelse för ett grovt våldsbrott, efter att ha kastat en handgranat mot ett hus i en Stockholmsort.
Det är oklart hur Dani Azoz har avancerat till en framträdande roll, Kriminalvården får underrättelsematerial från polisen när de ska göra bedömningar om permission. I detta fall har materialet visat att han inte varit stillasittande bakom lås och bom.
– Våra anstalter är inte en sluten värld. Det som händer på utsidan påverkar insidan också, säger Ulf Mossberg, pressekreterare vid Kriminalvården.
Det är Kriminalvårdens kommentar, om hur det är möjligt att avancera inom den kriminella världen bakom galler.