Stora lager av trästockar finns på gården som en reserv. Dessutom finns flis från skogsindustrin.
"Men den är dubbelt så dyr", säger Johan Lindgren.
– Många av oss som jobbar här är också miljöintresserade, säger Johan Lindgren, chef på Vattenfalls värmeverk i Nyköping.
Han ser att de fossilfria miljömål som är uppsatta intresserar personalen både på ett yrkesmässigt sätt och personligt.
Han går inne i anläggningen, ett stenkast från det enorma blåvita läppstiftsliknande värmemagasinet som är av Nyköpings landmärken. Inte långt från "läppstiftet" finns en hög skorsten där vattenånga puffar ut efter att returflis brunnit upp. Då bildas inte bara koldioxid, vatten och aska utan även otrevliga gaser och partiklar.
– Det mesta renas bort så det är mest vatten som kommer ut, säger han.
Ungefär två procent av det som eldas är fossila bränslen. Ibland behöver värmeverket stödaelda men oftast eldas olja efter ett underhållsstopp vid uppstarten.
Då måste sand i botten på pannan hettas upp till 800 grader innan maskinerna skyfflar in flis igen.
– Tanken är att vi ska byta ut den mot bio-olja istället.
Alltså olja som framställs av något naturlig material istället för att pumpas upp från marken. På Vattenfalls mindre anläggning i Skavsta byter företaget till bio-olja redan i år.
98 procent av det som eldas i värmeverket är biobränsle och 90 procent av det är gammalt byggavfall av trä. Den här dagen har grannföretaget producerat lokalt flis som köpts in av Vattenfall.
– Det här är faktiskt flis som kommer från byggen runt om här i Nyköping.
Fast det vanligaste är att returflisen, 60 procent, importeras från länder som Norge, Tyskland, Belgien och Nederländerna.
I hjärtat av värmeverket finns de tre pannorna och inte långt därifrån vattenturbinen.
"Vi måste rena det kommunala vattnet. Annars får vi liknande problem som du kan stöta på i en kaffebryggare."