"Niklas" är numera långtidssjukskriven.
– Jag är skiträdd för honom, säger Niklas, som egentligen heter någonting annat.
Det var under höstterminen 2022 som Niklas började gymnasiet i Nyköping. I samma klass gick en kille som tidigare är dömd för ett grovt brott.
Niklas berättar att eleven redan från start drog antisemitiska, rasistiska och homofoba skämt och pratade om att han ville delta i terrorattacker.
Sedan eskalerade det till sexuella trakasserier.
– Han lade sin hand på mina lår och viskade i mitt öra: "Du har jättesköna ben", säger Niklas och berättar att han fortfarande får ångest när någon rör vid honom.
Enligt Niklas ska andra person i klassen också blivit utsatta för samma sak av eleven. Niklas menar också att lärare och rektor på skolan kände till problemen, men att inget hände.
En dag visade eleven en bild på en maskerad person med gevär. Niklas uppfattade situationen som väldigt obekväm.
– Med tanke på hur många gånger han hotat med att utföra terrorattacker.
Är du rädd för honom?
– Jag är skiträdd för honom. Han har hotat med att han ska komma hem till mig eller skicka hem folk till mig. Han har hotat att råna mig.
Enligt Niklas hamnade den utåtagerande eleven överst på skolans så kallade konsekvenstrappa – sista steget innan vederbörande stängs av – något eleven skröt om för andra.
"Jag är skiträdd för honom", säger "Niklas" om den utåtagerande eleven.
Enligt Niklas gjorde hans klasskompisar flera polisanmälningar under hösten 2023.
Till slut, efter påtryckningar från Niklas och hans föräldrar, gjorde skolan en polisanmälan gällande det Niklas blivit utsatt för. Den lades senare ner.
Enligt Niklas och hans pappa har skolan satt in vissa insatser, som att tvinga eleven att skriva ett "ursäktarbrev" och att sätta in en resurs i klassen. Men det har inte hjälpt.
Niklas fick erbjudande om att byta skola.
Heléne Linder var tidigare rektor för Nyköpings gymnasium. Numera är hon skolchef för grundskolan.
SN har varit i kontakt med Heléne Linder, som var rektor vid Nyköpings gymnasium vid den aktuella tidpunkten. Hon hänvisar alla frågor till en lokal enhetschef.
Även enhetschefen avböjer intervju med hänvisning till att hen inte kan diskutera enskilda elevärenden. På frågan om hen kan uttala sig kring hur skolan hanterar den här typen är ärenden i allmänhet uteblir svaret.
Under våren 2024 blev Niklas långtidssjukskriven på grund av depression, triggad av händelserna på skolan.
Han blir borta under resten av sin utbildning och har helt tappat gnistan för det yrke som han skulle ha utbildats till.
Besvikelsen över skolans brist på agerande är stor. Niklas och hans föräldrar menar att skolan borde ha flyttat på eller stängt av den aktuella eleven istället för att försöka flytta på Niklas.
– Skolledningen har svikit, säger Niklas pappa.
Har rektorerna framfört någon anledning till varför eleven inte stängdes av?
– En chans till. NN (enhetschefen reds anm.) sade till mig att Helene Linder hade beslutat att han ska få en chans till, säger Niklas pappa.
Magnus Loftsson är legitimerad psykolog och forskningsledare på Friends.
Magnus Loftsson är legitimerad psykolog och forskningsledare vid organisationen Friends. Han säger att trakasserier och mobbning är ett vanligt fenomen inom skolan. I en nationell undersökning från 2022 svarade 140 000 barn mellan 9 och 18 år att de är mobbade i skolan och på nätet. Det motsvarar tre elever i varje klass.
Ju mer återkommande trakasserierna är, desto allvarligare blir de. Risken är bland annat kopplad till ökad psykisk ohälsa, sämre skolgång, frånvaro och social ångest.
Bland de gymnasieelever som hoppar av skolan är närmare hälften kopplat till kränkningar och mobbning, enligt en undersökning från Ungdomsstyrelsen (2013).
– Det är jätteallvarligt, säger Magnus Loftsson.
Vilket ansvar har skolan?
– Ett mycket stort ansvar. Så fort de får kännedom om kränkande behandling eller trakasserier ska skolpersonal anmäla till rektor, som skyndsamt ska anmäla till huvudman. Huvudmannen ska utreda och sätta in åtgärder som ser till att trakasserierna upphör. Det är väldigt tydligt i skollagen och i diskrimineringslagen. Det råder nolltolerans i svensk skola och elever har rätt till en skolgång fri från kränkningar och mobbning. Det är särskilt viktigt när utsattheten pågått länge.
Han påpekar att både föräldrar och elever kan anmäla hot och trakasserier till både barn- och elevombudet vid Skolinspektionen eller vid diskrimineringsombudsmannen. I vissa fall kan det leda till en juridisk process i domstol och skolan kan bli skadeståndsskyldig till eleven. Är det så allvarligt att liv och hälsa står på spel kan det även bli en fråga för Arbetsmiljöverket.
Är det rimligt att skolan flyttar på den som är utsatt?
– Nej, det är inte rimligt. Rektorer och skolpersonal har fått utökade befogenheter de senaste åren för att ingripa och öka tryggheten i skolan.
Magnus Loftsson hänvisar bland annat till att lärare och skolpersonal har ett tillsynsansvar som bland annat innebär att de kan föra bort elever som stör andras trygghet. Rektorer kan införa kraftfulla disciplinära åtgärder som att organisera skolgången annorlunda så att den som blir utsatt inte exponeras för den som utsätter, pausa en elev från skolans område, hänvisa till akutskola eller stänga av en elev.
– Det saknas inte befogenheter i skollagen. Däremot kan det vara så att man inte inser allvaret eller agerar felaktigt och då kan det behövas kontrollinstanser.
Niklas pappa uppger att föräldrarna inte anmält händelserna till Skolinspektionen, de ska dock göra det inom kort.
SN har begärt ut huvudmannens utredning kring händelserna på skolan men beskedet är att en sådan inte finns.