"Min grundläggande uppfattning är att barn hör inte hemma i polisarresten", säger lokalpolisområdeschef Johan Levin som en kommentar till den nya lagändringen om häktningstider som trädde i kraft den 1 juli i år.
– Sedan den nya lagändringen trädde i kraft så har vi haft ett antal personer under 18 år som har varit gripna, och till och med anhållna, och ingen av dem har förvarats i en polisarrest, berättar Johan Levin, lokalpolisområdeschef i Nyköping.
Istället placeras ungdomarna i ett rum tillsammans med en polisvakt till det att beslut om häktning fattas eller att de försätts på fri fot.
De två pojkar som nu sitter häktade misstänkta för grov mordbrand av Vittra Kungshagen skola kunde man, innan beslut om häktning var fattat, placera på häktet i Nyköping för att på ett lättare sätt kunna tillmötesgå den nya lagändringen.
– Vi har haft möjligheten att föra över dem till häktesavdelningen där de har behandlats enligt häkteslagstiftningen och fått möjlighet till minst fyra timmar sammanhängande vistelse med annan vuxen person.
Utöver det är det skillnad i standard på rummet, en arrestcell består av ett kalt rum med en brits med galonmadrass. På häktet har den misstänkte ett bostadsrum med fast säng, sängkläder och ett skrivbord.
Ett bostadsrum på häktet i Nyköping innehåller, till skillnad från en arrestcell en fast säng, skrivbord samt toalett och handfat.
– Det innebär ju naturligtvis ett merarbete för oss om vi ska ha dem i en polismiljö då det åtgår en bevakning utöver det vi är vana vid. Förr har vi låst in dem i en cell där de inte behövt annat än sedvanlig tillsyn. Å andra sidan kan jag tycka att lagstiftningen har ett positivt drag i sig, för jag anser inte att barn hör hemma i polisceller.
Alltid måste man bedöma hur mycket skada den misstänkte personen tar och väga det mot risken att äventyra förundersökningen om den misstänkte släpps på fri fot.
– Just nu får vi förhålla oss till att lagstiftningen ser ut som den gör och det ger oss ingen större möjlighet till inlåsning på grund av allvarlighet i brottet, säger Johan Levin.
Den nya lagstiftningen ger också en bortre gräns på nio månader vad gäller häktning för vuxna. Att det skulle påverka polisens arbete negativt tro inte Johan Levin.
– Men det skulle kunna bli så att man behöver gå över vissa saker snabbare än tidigare. Vi ska komma ihåg att det finns utredningar som är oerhört komplexa, till exempel grova narkotikabrott med väldigt många inblandade och straffvärden upp emot tio års fängelse, säger han och menar att ibland måste det få ta tid.
– Men nio månader är ändå förhållandevis lång tid och i de allra flesta av våra ärenden sitter man inte häktad så länge.