Lena O'Connor, resultatenhetschef för anpassad gymnasieskola i Nyköping, hoppas att förståelse för eleverna och skolan kommer att öka. "Det är viktigt med kunskap och att man vet att alla är precis lika mycket värda", säger hon.
– Jag tycker att det är bra, säger Jouis om namnbytet.
Klasskamraten Elias Granath håller med. Båda börjar sitt andra år på handelslinjen på det som nu döps om till anpassad gymnasieskola inom Nyköpings gymnasium. Ingen av dem tycker om ordet särskola.
– Sär blir som att man särar på oss, förklarar Elias.
Ändringen gäller från 2 juli och är för hela landet. Initiativet är från en tidigare elev i en skola i Heby, Uppland. Den då 14-åriga Leo Lust lämnade ett medborgarförslag till kommunen om att "särskola" borde bytas ut. Bland annat då begreppet används för att mobba elever. Förslaget uppmärksammades och förra året röstade riksdagen igenom det.
– Det var smart tänkt av honom.
Elias, Jouis och Sara – som tog studenten i juni från handelsprogrammet – vittnar alla om en problematik kring ordet särskola.
– Vissa kallar oss för elaka saker, säger Sara men lägger till:
– Med namnbytet blir det bättre.
Också skolan och personal välkomnar det nya namnet.
– Eleverna tycker att det är ett jobbigt ord som de inte vill förknippas med. Jag är jätteglad över namnbytet, säger heltidsmentor Åsa Brorsson.
– Anpassad skola förklarar också mer vad det faktiskt är: Vi anpassar skolan, utbildningen, till eleverna som går här, säger resultatenhetschef Lena O'Connor.
Hon berättar även att hela anpassad skola i Nyköping ska ha en fest efter sommaren.
– Vi tror att det här blir jättebra. Det är stort och viktigt,
Förutom namnbytet läggs det in fler nya bestämmelser i skollagen för att stärka elevernas utbildning, uppger Skolverket. Bland annat att begreppet utvecklingsstörning ersätts med intellektuell funktionsnedsättning.