– Jag orkar inte se min mamma som snart är 93 år gammal sitta här och må dåligt och gråta varje dag och vilja dö. Hon har levt ett helt liv och betalar nu dyra pengar för att få god omvårdnad men blir istället misshandlad, berättar Gunnar Jonsson som tillsammans med sin bror Krister Jonsson kräver att Nyköpings kommun ger sina äldre den omvårdnad som de har rätt till.
Gunnars mamma vill inte skylta med sitt namn och ansikte i SN, av rädsla för att det skulle slå tillbaka mot henne själv. Hon betonar flera gånger under intervjun att personalen gör ett bra jobb, men att de alltför ofta är för få.
– Den ordinarie personalen ska inte ha någon kritik utan gör precis allt som de kan. Mamma har en kontaktperson som är en ängel, men det räcker inte till, säger Gunnar Jonsson.
Det var i somras som bristen på personal blev akut och ledde till svår ångest för Gunnars mamma. Vid ett tillfälle arbetade en ensam vikarie på avdelningen, från sju på morgonen till halv tio på kvällen. Gunnar tog kontakt med enhetschefen som lovade att situationen skulle bli bättre, men bara några dagar senare kom ett telefonsamtal.
– Jag fick veta att mamma var alldeles förtvivlad och ropade på hjälp, men det fanns ingen personal. Där fanns en vikarie som jobbade, men som inte kunde tala svenska så de gamla människorna förstod inte vad han sa.
– Min mamma ville inte leva längre utan bad om dödshjälp, hon sa "jag orkar inte bo här längre", berättar Gunnar.
Maria har bott på Myntan sedan äldreboendet öppnade hösten 2014. Det har varit knökigt sedan första stund, framförallt med tekniska saker som telefon och tv.
– Nu är det värsta är att personalen går på knä, säger Gunnar Jonsson.
Berättelsen vidimeras av flera anställda på Myntan, som liksom Gunnars mamma vill vara anonyma eftersom de fruktar repressalier från arbetsgivaren Nyköpings kommun.
– I somras var det många som inte hade delegering att ge medicin, men problemet är grundbemanningen. Jag kan vara ensam på min avdelning sedan är det två på avdelningen intill, då ska en springa emellan, berättar en anställd med många års erfarenhet av äldreomsorg.
Enligt personalen händer det att de boende ibland inte ens larmar.