TÄgkrocken vid VÀsterljung 2017. HÀr testar Trafikverket ny teknik som ska göra korsningen sÀkrare.
â BĂ„de vi och polisen gör utredningar för att komma fram till vad som orsakade olyckan. DĂ€refter kommer eventuella Ă„tgĂ€rdsförslag, sĂ€ger Daniel Schwartz, projektledare pĂ„ Trafikverket.
Han syftar pÄ mÄndagens olycka utanför LÀstringe dÀr ett tÄg körde rakt in en personbil. Olyckan skedde i en sÄ kallad plankorsning (dÀr vÀg och jÀrnvÀg korsas i samma plan) som helt saknar skydd, som bom, ljus- eller ljudvarning.
â Den hĂ€r gĂ„ngen gick det bra som jag förstĂ„r det, men det Ă€r ju tyvĂ€rr vanligare att det gĂ„r illa, sĂ€ger Daniel Schwartz.
Varje Är omkommer cirka 20 personer i plankorsningsolyckor, varav 60 procent bedöms som suicidÀrenden. Korsningarna bedöms vara osÀkra och Trafikverket har ett pÄgÄende jÀttearbete dÀr alla 6 500 plankorsningar i Sverige ska ha byggts om eller rustats, inom 25 Är.
TvÄ stycken som bedöms vara extra farliga ligger i Sörmland, i JönÄker och i HÀlleforsnÀs. De kommer att prioriteras först.
Samtidigt inleddes ett pilotprojekt i juni vid en plankorsning strax norr om VÀsterljung. DÀr intrÀffade en annan uppmÀrksammad olycka 2017, dÄ ett tÄg körde pÄ ett militÀrfordon under Försvarets övning Aurora 17.
Tekniken kallas Alex (Automatic Level Crossing), vilket vÀldigt förenklat innebÀr att vÀgbommen i huvudsak styrs av en dator. IstÀllet för dagens daterade relÀteknik dÀr bommen fÀlls upp och ner med hjÀlp av vippor som bryter nÀr tÄgen passerar en liten plastbit.
â Vi har installerat alla pilotanlĂ€ggningar och kommer som tidplanen ser ut, att fĂ„ dem godkĂ€nda av Transportstyrelsen och oss pĂ„ Trafikverket vid Ă„rsskiftet. DĂ„ kan vi börja bygga med Alex-tekniken pĂ„ bred front. Redan i mars 2022 sĂ„ pĂ„börjar vi de första planerade inkopplingarna och sedan siktar vi pĂ„ att byta ut 100 per Ă„r, sĂ€ger Daniel Schwartz.
MÄndagens olycka vid LÀstringe. Inga personer kom till skada i den vÄldsamma kollisionen.
Inom 25 Är Àr planen att utrusta alla plankorsningar som har ett aktivt skydd (bommar eller ljus- och ljudsignaler) med den nya tekniken.
â Sedan pĂ„gĂ„r det flera parallella projekt dĂ€r vi försöker bygga bort oskyddade plankorsningar (som i LĂ€stringe, SN:s anmĂ€rkning) och leder om trafiken med vĂ€gar till korsningar dĂ€r vi har ett skydd istĂ€llet. Utöver det sĂ„ ser vi över andra brister vid befintliga plankorsningar, det kan handla om att Ă„tgĂ€rda dĂ„ligt sikt och liknande, sĂ€ger Daniel Schwartz.