Tågkrocken vid Västerljung 2017. Här testar Trafikverket ny teknik som ska göra korsningen säkrare.
– Både vi och polisen gör utredningar för att komma fram till vad som orsakade olyckan. Därefter kommer eventuella åtgärdsförslag, säger Daniel Schwartz, projektledare på Trafikverket.
Han syftar på måndagens olycka utanför Lästringe där ett tåg körde rakt in en personbil. Olyckan skedde i en så kallad plankorsning (där väg och järnväg korsas i samma plan) som helt saknar skydd, som bom, ljus- eller ljudvarning.
– Den här gången gick det bra som jag förstår det, men det är ju tyvärr vanligare att det går illa, säger Daniel Schwartz.
Varje år omkommer cirka 20 personer i plankorsningsolyckor, varav 60 procent bedöms som suicidärenden. Korsningarna bedöms vara osäkra och Trafikverket har ett pågående jättearbete där alla 6 500 plankorsningar i Sverige ska ha byggts om eller rustats, inom 25 år.
Två stycken som bedöms vara extra farliga ligger i Sörmland, i Jönåker och i Hälleforsnäs. De kommer att prioriteras först.
Samtidigt inleddes ett pilotprojekt i juni vid en plankorsning strax norr om Västerljung. Där inträffade en annan uppmärksammad olycka 2017, då ett tåg körde på ett militärfordon under Försvarets övning Aurora 17.
Tekniken kallas Alex (Automatic Level Crossing), vilket väldigt förenklat innebär att vägbommen i huvudsak styrs av en dator. Istället för dagens daterade reläteknik där bommen fälls upp och ner med hjälp av vippor som bryter när tågen passerar en liten plastbit.
– Vi har installerat alla pilotanläggningar och kommer som tidplanen ser ut, att få dem godkända av Transportstyrelsen och oss på Trafikverket vid årsskiftet. Då kan vi börja bygga med Alex-tekniken på bred front. Redan i mars 2022 så påbörjar vi de första planerade inkopplingarna och sedan siktar vi på att byta ut 100 per år, säger Daniel Schwartz.
Måndagens olycka vid Lästringe. Inga personer kom till skada i den våldsamma kollisionen.
Inom 25 år är planen att utrusta alla plankorsningar som har ett aktivt skydd (bommar eller ljus- och ljudsignaler) med den nya tekniken.
– Sedan pågår det flera parallella projekt där vi försöker bygga bort oskyddade plankorsningar (som i Lästringe, SN:s anmärkning) och leder om trafiken med vägar till korsningar där vi har ett skydd istället. Utöver det så ser vi över andra brister vid befintliga plankorsningar, det kan handla om att åtgärda dåligt sikt och liknande, säger Daniel Schwartz.