De röda markeringarna visar platserna där de nya kamerorna kommer att sättas upp i slutet av november eller början av december.
– Det här är en av flera trafiksäkerhetsåtgärder som Trafikverket genomför för att jobba mot nollvisionen, säger Mikael Ringkvist, utredningsledare på Trafikverket.
Fyra nya trafiksäkerhetskameror – eller fartkameror som de ofta kallas – monteras under de kommande veckorna i Nyköping med omnejd. Två kommer att sitta längs väg 52, mellan Vrena och Bettna – i Flens kommun.
Inom Nyköpings kommun sätts nu två kameror upp på väg 511, på sträckan mellan korsningen med väg 53 och korsningen med väg 515 vid Bränn-Ekeby.
Som en del i trafiksäkerhetsarbetet, som är ständigt pågående, bygger Trafikverket kontinuerligt ut nätverket av kameror. Totalt sitter det på våra svenska vägar cirka 2 400 kameror, och varje år ökar antalet med mellan 200 och 300 stycken.
Varje år beräknas cirka 20 liv räddas tack vare kamerorna.
– Det har en god effekt på trafiksäkerheten och skadenivån, säger Mikael Ringkvist.
Vägarna som blir aktuella att förses med trafiksäkerhetskameror är, exempelvis, vägar där man kan se att det ofta går för fort eller om det är en hårt trafikerad väg med många pendlare.
– I korsningen mellan väg 511 och väg 53 ser vi att det går 2 400 bilar om dagen, från Nävekvarn och Bränn-Ekebyhållet. Det är ett pendlingsstråk där det går fort vissa tider på dygnet.
En rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, visar att folk är positivt inställda till fartkameror.
Trafikverket gör ständigt mätningar på hela landets vägar, och just väg 511 mäter man och sammanställer statistik var tolfte år. Det som mäts är antal fordon, fordonstyp samt hastighet. Mätningarna utförs med ett system där slangar läggs ut på vägen för att registrera rörelserna.
Enligt en rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har kamerorna har en positiv effekt på hastigheten.
– Den visar också att folk är positiva till kamerorna.
Hastigheten på vägarna är anpassade efter den aktuella vägens utformning och beskaffenhet för att nå nollvisionen – som innebär att på sikt ska ingen människa dödas eller skadas allvarligt inom hela vägtransportsystemet. Sedan 1997 är Nollvisionen grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.
Som ett etappmål ska dödstalet till år 2030 ha sänkts till max 133 personer och antalet allvarligt skadade till maximalt 3 100 personer, inom vägtrafiken. Det innebär en sänkning med 50 procent, respektive 25 procent. År 2022 dödades 227 personer i vägtrafikolyckor.