Den nya förskolan ska rymma 150 barn.
– Det här är en fantastisk byggnad.
Det säger Jenny Eriksson, förskolerektor i Nyköpings kommun.
Tillsammans med Peter Wirström, planeringschef, och Ola Sundlöf, projektledare i Nyköpings kommun, visar hon runt på byggarbetsplatsen vid Träffen, där en ny förskola för 150 barn växer fram.
Den nya förskolan ska sätta standarden när andra liknande förskolor byggs i kommunen framöver.
– Nyköping växer. Nu är det läge att få igång produktionen av nya förskolor, säger Peter Wirström.
Förskolan vid Träffen väntas kosta 70 miljoner kronor och är bara ett exempel på de stora investeringar som Nyköpings kommun behöver göra framöver.
Att sia om framtiden är inte lätt. Men kommunen måste planera för hur välfärden ska klaras när befolkningen både växer som helhet och när antalet barn och äldre ökar. Att planera och bygga en skola eller ett äldreboende tar tid, kanske 4-5 år, förklarar Jukka Taipale, Nyköpings kommuns ekonomichef.
– Processerna är långa, konstaterar han.
Som underlag för planeringen finns en befolkningsprognos. Hur många barn som kommer att födas eller flytta hit är förstås svårt att veta på förhand. Inte heller går det att säga säkert hur stort behov kommunens äldre kommer att ha av äldreboenden eller annan omsorg. Men prognoserna pekar ändå åt samma håll: antalet barn och personer över 80 år kommer att öka framöver.
Det får förstås konsekvenser. Bara fram till 2025 planerar kommunen för tre nya stora förskolor och två nya f-6-skolor.
Enligt kommunens övergripande befolkningsprognos, som utgår från målet om att kommunens befolkning ökar med 700 personer per år, krävs det 130 nya platser på äldreboenden fram till 2030. Exakt hur och när utbyggnaden sker återstår dock att se – det största behovet väntas uppstå efter 2025.
Dessutom räknar prognosen med att det behövs 400 nya högstadieplatser fram till 2030. Men det är inte säkert att kommunen behöver stå för alla. Fristående Enskilda grundskolan, som startade förra året, väntas täcka en del av behovet.
Att bygga allt detta kräver stora investeringar. Men en större utmaning för kommunens ekonomi är att driftskostnaderna ökar, när allt fler barn och äldre ska tas omhand.
Enligt ekonomichef Jukka Taipales beräkningar kommer driftskostnaderna för förskola och skola att vara omkring 185 miljoner kronor högre 2030 än i år. Kostnaderna för äldreomsorgen väntas öka med 200 miljoner kronor i dagens penningvärde.
– 400 miljoner kronor motsvarar ungefär 10 procent av dagens budgetram, säger Jukka Taipale.
Men det är inte bara antalet barn och äldre som spelar roll, utan framför allt andelen. Den så kallade försörjningsbördan beskriver hur många barn och gamla, alltså människor som inte arbetar, det går på varje arbetsför invånare. Försörjningsbördan har gått upp kraftigt under de senaste tio åren.
Så hur ska kommunen klara sin ekonomi framöver?
– Vi som alla andra måste titta på att effektivisera på olika sätt, säger Jukka Taipale.
Samtidigt är kraven från medborgarna på kommunen höga.
– Förväntningarna på kommunal service minskar inte. Snarare tvärtom, säger ekonomichefen.
Peter Wirström, Jenny Eriksson och Ola Sundlöf.
Utmaningen ser likartad ut i de flesta kommuner. Och Nyköping har ett bra utgångsläge, menar åtminstone kommunstyrelsens ordförande Urban Granström (S). Ökad befolkning innebär förvisso även fler äldre och fler barn, men det är betydligt bättre än att befolkningen och därmed skattebasen minskar, konstaterar han.
– Som tillväxtkommun med det läge vi har, så har vi bra förutsättningar att klara det här.
Både Granström och Taipale pratar om effektiviseringen inom välfärden. Hur det konkret ska gå till återstår dock att se. Nyligen fick vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att ta fram ett "strategiskt styrdokument för framtidens äldreomsorg". Bakgrunden till uppdraget är just att antalet och andelen äldre väntas öka.
– Vi ser att alla kommuner står inför den här demografiska utmaningen. Det är viktigt att se hur äldreomsorgen ska organiseras och se ut framåt, säger Urban Granström.
Han riktar samtidigt en appell till staten. För effektiviseringar och befolkningsökning till trots – utan ökade statsbidrag går det inte att få ihop ekvationen, menar han.
– Staten måste bidra mer. Med dagens nivå på kommunalskatt och statsbidrag går det inte på sikt. Och jag är övertygad om att det inte går att lösa enbart via kommunalskatten. Det behövs fler statliga satsningar.