Kärnkraften har varit ifrågasatt men nu blåser andra vindar. "Det är som att vi har levt under en våt filt. Nu har den lyfts bort", säger Joakim Lundström, affärsområdeschef. Camilla Hoflund är koncernchef.
Bakom den tjocka glasrutan ligger ett litet rör, fyra centimeter långt och med en diameter på en centimeter. Röret ser oansenligt ut – men är rejält radioaktivt.
– Röret är en bit av en fyra meter lång bränslestav. I en reaktorhärd finns flera tusen sådana stavar. Nu testar vi den här rörbiten för att se hur den reagerar på tryck, berättar laboratorieingenjör Roger Lundström.
För kärnkraftbolagen är testet värdefullt. Reaktorhärden är kärnkraftverkens hjärta. En trasig bränslestav innebär driftstopp, till en kostnad av uppskattningsvis fem till tio miljoner kronor per dag. Med hjälp av testresultaten kan risken förebyggas.
Maskinen som Roger Lundström står framför – en mandrel – har Studsvik tillverkat själv. Den högteknologiskt avancerade apparaten är den enda av sitt slag i världen, vilket gör att bolaget är världsledande på området.
Studsviks kompetens är efterfrågad på betydligt fler områden än så. Kärnkraftsbolag från hela världen skickar material och bränsle till Nyköping för att få olika tester utförda, för att maximera säkerheten och effektiviteten i sina anläggningar.
Förutom att företaget har unik kompetens, är det i sig ett unikum i den globala kärnkraftsindustrin. Bolaget är världens enda helt privata kärnkraftslaboratorium. Konkurrenterna är alla statligt finansierade, åtminstone delvis.
Kanske hänger de båda fenomenen ihop, funderar Joakim Lundström, chef för området bränsle- och materialteknik.
– Det sporrar till utveckling att vi är ett privat företag utan offentlig finansiering. Vi måste alltid vara på topp och alltid lyssna på vad våra kunder efterfrågar, säger han.
Under många år har Studsvik verkat i en tid där kärnkraften har varit ifrågasatt. Trots det har bolaget växt och i dag är Studsvik – som sysselsätter 165 personer i Nyköping – en av kommunens största privata arbetsgivare.
I dag hörs dessutom andra tongångar i kärnkraftsdebatten.
De nya vindarna skapar nya affärsmöjligheter, säger Camilla Hoflund, koncernchef på Studsvik. Men hon vill i dag inte sätta några siffror på vad det kan innebära.
Kärnkraftskritikerna finns kvar och pekar på riskerna, både vad gäller driften, avfallet och ekonomin. Men allt fler lyfter fram kärnkraften som en nödvändighet för att klara klimatomställningen.
Ett exempel är debatten i Sverige. Här har den nya regeringen aviserat att man vill avsätta 400 miljarder i kreditgarantier för ny kärnkraft. Ett annat exempel är Frankrike. I början av året beslutade landet att behålla sina befintliga kärnkraftverk så länge som möjligt. Och att dessutom bygga 14 nya anläggningar.
Affärsområdeschef Joakim Lundström tror att kärnkraften har en roll om klimatet ska kunna räddas. Han tycker att de nya vindarna är befriande.
– Det är som att vi har levt under en våt filt. Nu har den lyfts bort, säger han.
För företaget innebär de nya vindarna också nya affärsmöjligheter. Även om Studsvik globalt sett inte är någon stor spelare, så är företagets tjänster efterfrågade i hela kärnkraftskedjan – från planeringsstadiet av nya reaktorer till hanteringen av avfallet, berättar Camilla Hoflund, koncernchef på Studsvik.
– Självklart är utvecklingen betydelsefull för oss, framför allt på sikt. Jag kan inte sätta några siffror på vad utvecklingen kan innebära för företaget men det är självklart positivt, säger hon.
Det ljusa röret i mitten av maskinen är en bit av en bränslestav och rejält radioakivt. Maskinen som testar röret har Studsvik utvecklat själva.
Roger Lundströms vita labbrock fladdrar förbi. Han rör sig från mandrelen till en annan av de ytterst avancerade maskinerna i laboratoriet, som prövar hållfastheten i olika bestrålade material.
Förutom att Studsvik har kunder som verkar inom den mer traditionella kärnkraftsindustrin, utför bolaget tester som är ett led i att branschen siktar på att ta nya utvecklingssteg.
I maskinen som Roger Lundström står framför testas bland annat material för att se om de möjligen kan vara lämpliga som beståndsdelar i SMR-reaktorer. Dessa reaktorer ska vara mindre än de traditionella och de ska tillverkas i fabrik, vilket sänker produktionskostnaden högst väsentligt.
Studsvik utför också tester på uppdrag av bolag som utvecklar den fjärde generationens reaktorer. Förhoppningen är att få fram reaktorer som har högre säkerhet, bättre bränsleeffektivitet och där avfallet blir avsevärt mycket mindre långlivat.
Av hänsyn till kunderna kan Studsvik inte berätta för mycket om testerna. Det är till exempel hemligt vilka bolag det handlar om. Men det går inte att ta miste på Joakim Lundströms engagemang.
– Just nu är det extra spännande att verka i den här branschen.