Källa: Nyköpings kommun
Nyköpings trend för materialåtervinning av hushållsavfall går åt fel håll. Med materialåtervinning menas allt ifrån plast, glas och papper, som lämnas av Nyköpingsborna på återvinningstationer runt om i staden till större föremål som lämnas ute vid Björshult.
– År 2019 hade vi 31 procent och förra året 29 procent, så det är inte bra. Målsättningen är att det ska öka så det här är något vi kan jobba mer med, säger Stina Karlsson, avfallsplanerare, Nyköpings kommun.
Den återvinning som har minskat mest är glas, tidningar och wellpapp.
Att tidningar minskar förvånar inte Stina Karlsson, eftersom det minskar i hela landet. Däremot ökar återvinning av wellpapp i Sverige.
– Framför allt under pandemin. Det tror man beror på att fler köper hem saker via e-handel och får mer förpackningar. Det är konstigt att vi inte har sett det här, säger hon.
I Nyköping låg materialåtervinning på 29 procent förra året och riksgenomsnittet var på 37 procent, enligt kommunens egna statistik. Stina Karlsson förklarar att siffrorna är grova och att det med ett webbverktyg, som alla kommuner använder, går att få fram siffror som visar att Nyköping snarare är något bättre på materialåtervinning än andra kommuner. Men oavsett vilken sifferexercis som genomförs så förklarar det inte wellpappåtervinningen i Nyköping.
Vad kan kommunen göra så att mer hushållsavfall återvinns?
– Dels information om nyttorna med att återvinna men också helt praktiskt hur man kan göra.
Kommunen kan dessutom underlätta för Nyköpingsborna att återvinna. I Eskilstuna finns som exempel sedan tio år tillbaka ett färgsorteringssystem där kommuninvånarna slipper att åka till återvinningsstationer för att återvinna. De kan istället sortera hemma och skicka materialet i olika färgade påsar som sedan sorteras upp optisk vid en anläggning. Utsorteringsgraden av förpackningar och matavfall har ökat med mer än 50 procent i Eskilstuna efter införandet, enligt det kommunala bolaget.
– Vi tittar på vilket insamlingssystem vi ska ha i Nyköpings kommun i framtiden, säger Stina Karlsson.
Hon berättar att det pågår nationella utredningar som syftar till att göra det enklare för hushållen att återvinna. Utöver färgsortering finns även en lösningar med fyra fack i samma sopkärl, som tillexempel finns i Norrköping.
I Nyköping eldas dessutom mer sopor upp istället för att återvinnas i jämförelse med riket. Nästan hälften av hushållsavfallet hamnar i restavfall, 49 procent där riksgenomsnittet är på 46 procent.
Deponin på Björshult ska täckas in och arbetet har börjat. Under 2020 hamnade enbart 0,1 procent av allt kommunalt avfall på tippen. Främst isolering, fönsterglas och asbest.
Men det finns positiva tendenser också. För även om Nyköpingsborna bränner hälften av sitt avfall – istället för att återvinna det – så minskar mängden restavfall och Nyköping producerar mindre sopor än riksgenomsnittet.
I Nyköping produceras 450 kilo hushållsavfall per person där motsvarande siffra för hela riket ligger på 466 kilo.
Vad det beror på vet inte Stina Karlsson.
– Jag har ingen bra förklaring till det på rak arm, men det är positivt.
Nyköping har också en mycket låg andel av hushållsavfall som måste deponeras, enbart 0,1 procent läggs på hög.
– Vi hade tidigare en container på Björshult för deponi, men den har tagit bort. Det gjordes just för att göra det svårare att deponera och få avfallet till sortering eller återvinning.
Det som ändå hamnar på tippen är isoleringsmaterial, fönsterglas och asbest.