1995 dödades 14-årige John Hron i Västra Götaland. Unga nynazister låg bakom dådet. Efter det började Kungälvs kommun Toleransprojektet för att stävja intolerans och rasism.
I dag driver många kommuner projekt för att undvika att ungdomar rekryteras till våldsbejakande rörelser. Nu har även Nyköpings kommun beslutat att driva ett sådant och satsar fem miljoner kronor som tas ur kommunens sociala investeringsfond.
Enligt barn- och ungdomsnämndens ordförande Kent Pettersson (S) är tanken att göra en investering i dag, för att få lägre kostnader i framtiden.
– Tanken är att rädda några ungdomar som annars hade hamnat fel i samhället i framtiden, säger han.
Kent Petterson tycker att projektet är viktigt.
– Nyköping är ju tyvärr en ganska segregerad stad. Sedan vet jag inte om vi är mer segregerade än andra motsvarande städer.
Kärnan i Toleransprojektet är att genom undervisning möta "konfliktdrivande elever" och få dem att inse värdet av att delta i demokratisk gemenskap. I projektet ska både socialt trygga och högpresterande elever ingå. Två elevgrupper på ungefär 25 elever ska träffas och gå en kurs som sträcker sig över hela läsåret. I kursen får eleverna bland annat reflektera över sina egna och andras elevers värderingar.
Projektet har dock fått kritik för att vara vetenskapligt begränsat av 18 forskare på Göteborgs universitet via en debatt artikel i Göteborgs Posten. Robin Andersson, projektledare vid Segerstedsinstitutet vid Göteborgs universitet, som varit nationell samordnare för projektet, förklara varför han anser att projektet fungerar.
– Det är allmänt belagt att när det som i det här projektet finns fler lärare, mer tid och den här särskilda undervingen som bedrivs, prestera elever bättre. Det finns även en socioekonomisk rapport som heter Intoleransen pris som pekar på de samhälliga vinsterna att folk inte hamnar i extremism, säger Robin Andersson.
Dessutom presenteras snart en rapport från Oxfords universitet som i tre år har följt elever som varit en del av projektet. Enligt Robin Andersson finns det indikationer från forskningen att elever som deltagit i projektet visar upp en förbättrad attityd gentemot elever som har andra värderingar än de själva.
Anna Thörn, divisionschef på Barn, utbildning och kultur i Nyköping, anser inte att projektet behövs för att rätta till något problem i skolan.
– Det är inte till för att rätta till något som är tokigt.
– Vi ser det som ett stärkande komplement till den tanke vi har om social sammanhållning och ett inkluderande förhållningssätt i skola och utbildning. Grunden i hela Toleransprojektet är att arbeta med elevers syn på sig själva och lyfta fram det bästa jaget i varje individ. Det vill vi stärka med det här arbetet, säger hon.