Varför visar ni huset för allmänheten?
– Jag är själv intresserad av gamla byggnader och tycker att det här huset är väldigt spännande. Det är byggt i början på 1800-talet och bär på väldigt mycket historia. Det finns en hel del intressanta detaljer kvar inne i huset, som äldre tapeter och kakelugnar. Jag kommer att berätta om huset på onsdag, men hoppas också att det kommer besökare som kan berätta mer om huset och dess historia.
Sörmlands Museum gör en dokumentation inför rivningen. Vad innebär det?
– Vi försöker få koll på husets historia, hur det har använts och vilka som har bott där. En viktig uppgift är också att fotografera huset både in- och utvändigt.
Ska museet ta vara på något, till exempel kakelugnarna?
– Kommunen, som äger huset, har hyrt in en entreprenör som ska sköta rivningen och jag tror att de själva avgör vad de vill ta hand om. Men jag har hittat en del småsaker, bland annat vykort, som jag tänker ta med till museets samlingar.
Vad har huset använts som under åren?
– Det är byggt som ett bostadshus och vi vet att det bott en kopparslagare och en handlande där i slutet på 1800-talet. Torghandlaren Emma Eriksson i Nyköping, som även kallades Fläsk-Emma, flyttade till huset 1916 och bodde där till mitten av 30-talet. Senare har det använts som kontor och lager. 2006 byggde kommunen om det till härbärge, men det har stått oanvänt de senaste åren.
Ni skriver i inbjudan att man går in i huset på egen risk?
– Ja, men det handlar mest om att det finns så mycket grejer kvar i huset så man kan bli smutsig eller göra sig illa. Dörrar och fönster står lutade mot väggarna och det kan finnas spikar på golvet. Huset är annars i gott skick och det är ingen rasrisk.