Biokompositen av risskal prövas nu på Trifilon. Den stora fördelen med risskal som bas är materialets låga pris. Hittills är resultaten lovande. Lakshay Vashist jobbar på företaget.
– Lyckas vi kan det vara början på en grön boom på plastmarknaden, säger Jonas Ceder, vd på Trifilon.
Nyköpingsföretaget har länge ansetts lovande och följs med spänning av investerare och branschfolk. Det är inte så konstigt. Trifilon utvecklar teknologi för att tillverka biokompositer, som ska kunna ersätta traditionella fossilbaserade plaster.
Traditionell plast har en rad negativa miljökonsekvenser. Tillverkningen påverkar klimatet negativt och skadar miljön när den hamnar i naturen. Samtidigt omsätter den globala plastindustrin tusentals miljarder kronor varje år.
Ett miljövänligt alternativ till ett konkurrenskraftigt pris har med all sannolikhet en enorm potential när plastmarknaden ska ställa om till ett mer hållbart samhälle.
Det är därför en biokomposit baserad på risskal är intressant, förklarar Jonas Ceder.
– Jag tror att omställningen går för långsamt om det inte finns ersättningsprodukter till mer konkurrensmässiga priser. I dag är det gröna mycket dyrare än det svarta, men så behöver det inte vara. Risskal är ett exempel på restprodukter som finns i överflöd. Det kostar i princip ingenting och behöver tas hand om på ett vettigt och kreativt sett.
Just nu används företagets teknologi i Trifilons fabrik på Arnö till att utveckla och testa gröna material gjorda på risskal, för att säkerställa att produkten har hög kvalitet. Tester göra även på vetestrå-rester (en annan restprodukt).
Hittills ser det lovande ut – och intresset är stort.
Tidigare i år var Trifilon på en resa i Indien, där tillgången på risskal är oändlig, i regi av Business Sweden och Energimyndigheten.
Under resan träffade bolagets representanter ett 30-tal indiska företag. Syftet var att undersöka intresset av ett samarbete, där de indiska företagen börjar tillverka biokompositer med maskiner, teknologi och kunskap från Trifilon.
Gensvaret var bra. Ett av företagen tecknade så sent som för några dagar sedan ett Proof of concept projekt (POC) tillsammans med Trifilon. Om Trifilon lyckas ta fram en produkt som håller vad den lovar ska företagen i nästa steg utarbeta en gemensam affärsplan.
– Det handlar om ett indiskt företag med ett grönt tänk, starkt nätverk och med finansiella muskler, säger Jonas Ceder, men avslöjar i nuläget inte vad företaget heter.
Ett indiskt företag har redan tecknat ett POC-avtal med Trifilon på Arnö i Nyköping. "Planen är att vi innan årsskiftet ska teckna avtal med tre indiska företag till", säger vd Jonas Ceder.
Inom kort kommer dessutom flera andra indiska företag till Trifilons anläggning på Arnö. Trifilons förhoppning är att innan årsskiftet ha fler POC:s undertecknade.
– Vi siktar på att inleda ett samarbete med ytterligare tre indiska företag.
Även vid sidan av det lovande projektet med risskal har utvecklingen för Trifilon tagit fart ordentligt. Företaget har hittills framställt biokompositer av bland annat hampa och andra europeiska biofibrer. Även för dessa biokompositer pekar kurvan uppåt.
I år räknar Trifilon med att omsättningen ökar med ungefär 400 procent, och orderutvecklingen ser ännu mer lovande ut, berättar Jonas Ceder.
– Förra året hade vi en orderingång på 10-tals ton. 2024 blir året då Trifilon når 100-tals ton. År 2025 ska vi nå 1 000-tals ton och i framtiden 10 000-tals ton, säger han.
Den förväntade utvecklingen gör att Trifilon räknar med att fler personer måste anställas i Nyköping. I dag arbetar 15 personer på Arnöanläggningen. Om två år räknar företaget med att ha 22 anställda.
– Vi behöver anställa duktiga människor till fabriken och högt kvalificerade ingenjörer för utvecklingsarbete.