Biokompositen av risskal prövas nu pÄ Trifilon. Den stora fördelen med risskal som bas Àr materialets lÄga pris. Hittills Àr resultaten lovande. Lakshay Vashist jobbar pÄ företaget.
â Lyckas vi kan det vara början pĂ„ en grön boom pĂ„ plastmarknaden, sĂ€ger Jonas Ceder, vd pĂ„ Trifilon.
Nyköpingsföretaget har lÀnge ansetts lovande och följs med spÀnning av investerare och branschfolk. Det Àr inte sÄ konstigt. Trifilon utvecklar teknologi för att tillverka biokompositer, som ska kunna ersÀtta traditionella fossilbaserade plaster.
Traditionell plast har en rad negativa miljökonsekvenser. Tillverkningen pÄverkar klimatet negativt och skadar miljön nÀr den hamnar i naturen. Samtidigt omsÀtter den globala plastindustrin tusentals miljarder kronor varje Är.
Ett miljövÀnligt alternativ till ett konkurrenskraftigt pris har med all sannolikhet en enorm potential nÀr plastmarknaden ska stÀlla om till ett mer hÄllbart samhÀlle.
Det Àr dÀrför en biokomposit baserad pÄ risskal Àr intressant, förklarar Jonas Ceder.
â Jag tror att omstĂ€llningen gĂ„r för lĂ„ngsamt om det inte finns ersĂ€ttningsprodukter till mer konkurrensmĂ€ssiga priser. I dag Ă€r det gröna mycket dyrare Ă€n det svarta, men sĂ„ behöver det inte vara. Risskal Ă€r ett exempel pĂ„ restprodukter som finns i överflöd. Det kostar i princip ingenting och behöver tas hand om pĂ„ ett vettigt och kreativt sett.
Just nu anvÀnds företagets teknologi i Trifilons fabrik pÄ Arnö till att utveckla och testa gröna material gjorda pÄ risskal, för att sÀkerstÀlla att produkten har hög kvalitet. Tester göra Àven pÄ vetestrÄ-rester (en annan restprodukt).
Hittills ser det lovande ut â och intresset Ă€r stort.
Tidigare i Är var Trifilon pÄ en resa i Indien, dÀr tillgÄngen pÄ risskal Àr oÀndlig, i regi av Business Sweden och Energimyndigheten.
Under resan trÀffade bolagets representanter ett 30-tal indiska företag. Syftet var att undersöka intresset av ett samarbete, dÀr de indiska företagen börjar tillverka biokompositer med maskiner, teknologi och kunskap frÄn Trifilon.
Gensvaret var bra. Ett av företagen tecknade sÄ sent som för nÄgra dagar sedan ett Proof of concept projekt (POC) tillsammans med Trifilon. Om Trifilon lyckas ta fram en produkt som hÄller vad den lovar ska företagen i nÀsta steg utarbeta en gemensam affÀrsplan.
â Det handlar om ett indiskt företag med ett grönt tĂ€nk, starkt nĂ€tverk och med finansiella muskler, sĂ€ger Jonas Ceder, men avslöjar i nulĂ€get inte vad företaget heter.
Ett indiskt företag har redan tecknat ett POC-avtal med Trifilon pÄ Arnö i Nyköping. "Planen Àr att vi innan Ärsskiftet ska teckna avtal med tre indiska företag till", sÀger vd Jonas Ceder.
Inom kort kommer dessutom flera andra indiska företag till Trifilons anlÀggning pÄ Arnö. Trifilons förhoppning Àr att innan Ärsskiftet ha fler POC:s undertecknade.
â Vi siktar pĂ„ att inleda ett samarbete med ytterligare tre indiska företag.
Ăven vid sidan av det lovande projektet med risskal har utvecklingen för Trifilon tagit fart ordentligt. Företaget har hittills framstĂ€llt biokompositer av bland annat hampa och andra europeiska biofibrer. Ăven för dessa biokompositer pekar kurvan uppĂ„t.
I Är rÀknar Trifilon med att omsÀttningen ökar med ungefÀr 400 procent, och orderutvecklingen ser Ànnu mer lovande ut, berÀttar Jonas Ceder.
â Förra Ă„ret hade vi en orderingĂ„ng pĂ„ 10-tals ton. 2024 blir Ă„ret dĂ„ Trifilon nĂ„r 100-tals ton. Ă r 2025 ska vi nĂ„ 1 000-tals ton och i framtiden 10 000-tals ton, sĂ€ger han.
Den förvÀntade utvecklingen gör att Trifilon rÀknar med att fler personer mÄste anstÀllas i Nyköping. I dag arbetar 15 personer pÄ ArnöanlÀggningen. Om tvÄ Är rÀknar företaget med att ha 22 anstÀllda.
â Vi behöver anstĂ€lla duktiga mĂ€nniskor till fabriken och högt kvalificerade ingenjörer för utvecklingsarbete.