Litteratur är Leen Almaghouts stora intresse. Historierna får gärna handla om kärlek eller om flykt. Trots att det är hennes tredje språk fick hon ett stipendium för goda studieresultat i svenska.
I en liten gummibåt kom familjen Almaghout till Europa, från Turkiet till Grekland. De fick inte ta med sig någonting mer än det de bar på kroppen, så de klädde sig i lager på lager. Leen Almaghout var fem år gammal och såg sina föräldrar plasta in sina universitetsdiplom och anställningsbevis och tejpa fast dem mot kroppen.
– Då förstod jag inte varför de var så viktiga. Det var först senare som jag förstod att det var tack vare de pappren vi fick chansen att få tillbaks det vi förlorade i flykten. I Syrien hade vi hus och bil. Allt det fick vi lämna, säger hon.
Leen Almaghout föddes i ett akademikerhem i Salamiyah i västra Syrien. Mamma Ammera är narkosläkare och pappa Hassan är livsmedelsingenjör. De lämnade familj och vänner efter att bomber började falla över deras hemstad.
När familjen kom fram till Sverige tog de sig genast till biblioteket för att låna böcker. "Jag var jätteglad eftersom jag inte hade hållit i en bok på flera månader", säger Leen Almaghout.
När SN träffar henne är det några veckor till skolstart på Enskilda gymnasiet i Nyköping. Med A i alla ämnen valde hon att söka till naturkunskapsprogrammet – ett mål hon jobbat hårt för. På skolavslutningen från Kunskapsskolan fick hon motta applåder och stipendium från scenen.
– Mina föräldrar gjorde stora uppoffringar för att ge mig och min bror en bättre framtid. Att plugga är ett sätt att visa tacksamhet, säger hon.
Tjejer med utländsk bakgrund är den grupp som i störst utsträckning läser vidare på universitet, enligt ny statistik från SCB. 67 procent väljer att läsa vidare efter gymnasiet, vilket kan jämföras med tjejer med svensk bakgrund, där siffran ligger på 55 procent. Leen Almaghout vet inte varför, men hon tror sig se en viss skillnad i studiemotivation hos vissa av sina klasskompisar med etniskt svensk bakgrund.
– Vårt enda sätt att lyckas är genom att plugga. Vi har inte nätverk av släkt och vänner sedan generationer tillbaks. Dessutom, i de flesta andra länder kostar utbildning pengar. Här är i princip allt gratis, man är lika inför läraren, kan låna böcker på biblioteket. Det vore dumt att inte ta vara på chansen, säger hon.
För Leen Almaghout är det flera år kvar till universitetsstudierna, men att läsa vidare är en självklarhet. Kanske blir det i mammas fotsteg som läkare, eller i pappas som kemiingenjör. Men först är det fokus på gymnasiet.
– Det känns roligt och lite nervöst. Kommer man att passa in?, säger hon.