– Det var jätteläskigt att gå på audition, men jag är inte alls nervös för att stå på scen. Det är så himla roligt att sjunga och dansa och spela teater, förklarar 13-åriga Miranda Viberg.
12-åriga Freja Fritioff håller med.
– När jag ska in på scen brukar jag tänka "Vad är det värsta som kan hända?". Efter det känns det inte så läskigt längre.
60 barn sökte roller i "Annie" som utspelas på ett barnhem för föräldralösa flickor – och för regissören Ewa Westin gällde det att hitta modiga tjejer som vågar ta plats på scenen.
– Annie är en stor roll med flera solosånger och man måste våga synas. Annars är det svårt att på egen hand äga en så stor scen som Culturum.
Miranda har varit med i två av Nymos tidigare musikaler, "Sound of Music" och "Trollkarlen från Oz", och vet precis vad som väntar under de åtta månaderna fram till premiären – massor av jobb och repetitioner, men framförallt massor av skoj och gemenskap.
– Man blir så bra kompis med de andra i ensemblen och har kul med dem, samtidigt som man får sjunga och dansa.
Dansen är annars det hon tycker varit knepigast under de tidigare föreställningarna.
– Det är svårt att få in dansstegen i början, medan sångtexter är mycket lättare att komma ihåg.
I filmversionerna av musikalen "Annie" steppas det rentav men det ska Miranda och Freja slippa, försäkrar Ewa.
– Annars kan vi sätta något mjukt under Mirandas och mina steppskor och så kan nån annan trumma i bakgrunden så tror folk att vi steppar på riktigt, föreslår Freja.
Båda tjejerna har sett filmversionen av "Annie" från tidigt 80-tal och ger den högt betyg.
– Det är en jättemysig film med bra musik som man blir glad av, sammanfattar Miranda.
Barnhemsflickan Annie beskriver de som tuff men ändå snäll och mycket hoppfull.
– Hon ser hela tiden framåt och tror att hon ska hitta sina riktiga föräldrar, säger Miranda.
– Och så är hon jättesöt, konstaterar Freja och skrattar.
Nu väntar hårt arbete innan musikalen har premiär på Culturum den 4 november. I höst kommer de att repetera varje helg och två kvällar i veckan. Men det går att hinna med skolan också, försäkrar Miranda.
– Man får ta med läxorna till repetitionerna och plugga när man inte själv är uppe på scen.
Att få ro till läxläsning och inte bara umgås kan dock kräva en del disciplin. Förutom Miranda och Freja har 14 tjejer plockats ut att spela barnhemsbarn – och ytterligare tolv barn kommer att spela mindre roller i musikalen.
– Jag tycker att det är roligt att jobba med stora ensembler där både barn och vuxna är med. Det är ju också en pedegogisk tanke som Nymos har, att man vill låta många unga prova på att stå på scen. Den tanken tycker jag är viktig att ta vara på, säger Ewa Westin.
Vilken slags föreställning tänker du bjuda Nyköpingspubliken på i höst?
– Jag vill göra en professionell familjeföreställning som passar alla åldrar och som är både rolig och lite hjärtknipande.
Ska man ta med näsduk?
– Ja, lite snyftigt är det allt. Annie är ju så tapper och längtar hela tiden efter mamma och pappa fast allt ser nattsvart ut. Men publiken ska få skratta också.