Under 70-talet renoverades kasematter och en ritning gjordes. Att det nu borrats för att undersöka försvarsrummet vidare vid den markerade punkten blir då mindre förvånande.
– Det går att gå fram till en betongmur. Jag har varit vid den muren, innanför den är det ett sammanrasat valv. Bakom det som rasat finns det något vi inte träffat på förut, säger Ulrika Gräns, teknisk förvaltare på Statens fastighetsverk.
Betongmuren är sentida, förmodligen byggd på 70-talet av säkerhetsskäl men bakom den muren och rasmassorna ligger alltså det tegelvalv som nyligen upptäcktes vid provborrningar i området. Att de letat vid den platsen blir mindre förvånande med tanke på ritningarna från 70-talet, då delar av området frilades för att restaureras.
Men vad Statens fastighetsverk har hittat är ändå oklart. Den äldsta kartan över vallarna är daterad 1691. På den visas en gång som sammanfaller hyfsat väl med borrpunkten. Men inget försvarsrum är inritat på den kartan.
Slottsområdet med vallar 1691, från Erik Bohrn 1941.
På en senare karta från 1760 finns streck dragna som ett rum, som är likt hur det ser ut på platsen idag. En svart fyrkant på den kartan visar en iskällare.
– Någonstans i den regionen finns borrpunkten, men det går inte att säga exakt i förhållande till ritningen eftersom den inte är så exakt.
En iskällare är utmärkt på en karta från 1760 som ligger nära den provpunkt där valvet upptäcktes.
Om det är en gång, ett rum eller en iskällare är oklart, bara att de har hittat ett valv. De vet inte heller i vilket skick valvet är, eller om det finns några föremål från 1500-talet eller framåt i utrymmet. Några pengar för att göra en utgrävning finns inte i nuläget.
– Men det vore spännande.
Varför skickade ni inte ner en kamera i borrhållet?
– Jag tror inte de vågade gå igenom hela. Att det är ett rum eller gång under vet vi. De andra delarna är uppbyggda på samma sätt med tre lager tegel.
Försvarsvalvet, eller kasematt som det också heter, är en befästningsanläggning mot tungt artilleri. På Nyköpingshus finns försvarsrum på flera ställen. Eftersom valven är gamla och det tränger in vatten i dem så behöver de inspekteras emellanåt.
– Vi kommer att behöva täta kasematterna och det arbetet är planerat att börja nästa år.
När inspektionen genomfördes passade de på att leta efter okända valv.
Gustav Eriksson Vasa var kung i Sverige under 1523-1560. Han påbörjade bygget av kasematterna 1547.
Nyköpingshus vallsystem är ett resultat av Gustav Vasas ambitioner att modernisera slottet som befästning och arbetet påbörjades 1547. Gustav Vasas planer fullföljdes inte helt, men 1581 återupptog hertig Karl arbetet. Arbeten med slottets befästnings fortgick med vissa avbrott ända till mitten av 1600-talet då Nyköpingshus brann, enligt arkitekt Ola Forsby som gjort den antikvariska slutredovisningen.