– Jag tycker att Kadires fall kan illustrera Migrationsverkets syn. Här har vi en människa som är döende i cancer, som inte har någon anhörig i sitt hemland och som sannolikt inte kommer att få någon sjukvård där heller. Migrationsverket hävdar att det finns god vård i Serbien, men har man inga pengar blir den inte tillgänglig. Kadire är rom och romer har en mycket svår situation i Serbien, säger Kadire Denajs rättsliga ombud Kjell Wiklund.
I utlänningslagen står att personens hälsotillstånd och situation i hemlandet särskilt ska beaktas. Men i avslaget till Kadires ansökan om verkställighetshinder tas bara själva verkställandet i beaktande.
Det behövs ett pågående samtal i samhället om begreppet humanitet, tycker Kjell Wiklund, som gjorde en ny ansökan om verkställighetshinder i juni, då Kadire Denaj blivit allt sjukare och nu även genomgår cellgiftsbehandling flera gånger i veckan. Migrationsverket har ännu ej meddelat något beslut till den nya ansökan.
– Förr var formuleringen i lagen att tillstånd skulle kunna ges av humanitära skäl, men det har ändrats till synnerligen ömmande omständigheter. Det är intressant. Ordet humanitet innebär empati och varsamhet om människor. Det behövs ett pågående samtal i samhället om humanitet. Vi är väldigt proffsiga i det här landet, men humanitet är vi inte lika bra på. Det finns ett glapp mellan vad vanliga människor tycker och hur Migrationsverket agerar. Vi borde värna inte bara människors värde utan även deras värdighet, säger Kjell Wiklund.