Förra året gjordes cirka 3 000 orosanmälningar.
– Det är vi väldigt glada för, säger Gabriel Billing, tillförordnad chef för individ- och familjeomsorgen i Nyköpings kommun, när han kommenterar den 22-procentiga ökningen av orosanmälningar under 2022.
Att så många fler fall av oro över att barn eller unga far illa anmälts till socialtjänsten beror inte på att antalet barn som verkligen lever under svåra förhållanden ökat, utan snarare på att benägenheten att anmäla har blivit större, enligt Gabriel Billing.
– Under förra året gjorde vi ett rejält omtag, där vi ville komma ut till alla skolområden, även friskolorna, och vi var även på en del förskolor, föreningar och i andra sammanhang för att informera och berätta om anmälningsskyldigheten, säger han.
Just personal inom skolan, men även en del andra yrkesgrupper, har skyldighet att anmäla till socialtjänsten om de befarar att barn far illa. Men vem som helst har möjlighet att göra en anmälan, något som numera är möjligt även elektroniskt.
E-tjänsten har varit ytterligare en faktor, som sänkt trösklarna och ökat anmälningsbenägenheten, enligt Gabriel Billing.
Han och socialtjänsten vill visa på vikten av att göra orosanmälningar, men också avdramatisera det hela. Att det går så långt som att barn tvångsplaceras är ytterst ovanligt. Av de cirka 3 000 orosanmälningar som gjordes förra året, ledde endast "en handfull" till tvångsplaceringar, enligt Billing.
Och den ökning av anmälningar som setts, handlar till största delen om mindre allvarliga fall.
– Det handlar inte om tunga ärenden utan de procenten består av ärenden där det är mindre oro.
Ändå har anmälningarna varit befogade och välkomna, enligt Gabriel Billing.
– Då kan vi hjälpa så tidigt som möjligt, så att det behövs så få utomstående insatser som mjöligt.
När en orosanmälan kommer in, gör socialtjänsten först en så kallad förhandsbedömning, som avgör om det behöver göras en utredning eller inte. Ofta räcker det med förhandsbedömningen – vilket dock inte betyder att anmälan varit förgäves, enligt Billing.
Under de samtal som görs med vårdnadshavare, barn och anmälare under förhandsbedömningen kan mycket redas ut och socialtjänsten kan även ge råd och stöd i det skedet.
– Det finns all anledning att fortsätta inkomma med orosanmälningar i ett tidigt skede, som vi ser nu, även om de inte leder till utredning, säger Gabriel Billing.