Det har varit många turer fram och tillbaka kring Ostlänken. För ett år sedan förväntades projektet kosta 35 miljarder kronor. I slutet av februari skrev Trafikverket upp beloppet till 55 miljarder kronor. Nu förväntas slutsumman bli 70 miljarder.
Mats Persson, riksdagsledamot och skattepolitisk talesperson för Liberalerna, tycker att kostnaderna börjar skena iväg.
– Eftersom Ostlänken är ett angeläget projekt för att knyta ihop Östergötland och Mälardalen är det dags att infrastrukturminister Anna Johansson vidtar åtgärder för att ha ordning och reda och ha kostnadskontroll. Det är uppenbart att regeringen inte har det. Risken är att Ostlänken blir en gökunge i hela infrastrukturbudgeten och förstör för andra infrastrukturprojekt i länen, inte minst i Sörmland, säger han.
Ali Sadeghi, Trafikverkets projektchef för Ostlänken, menar att bygget de nya siffrorna till trots inte blivit en krona dyrare.
– Prisnivån är löpande, det rör sig om samma pengar. En hundralapp år 2 000 är hundratjugo kronor i dag, säger han.
Men inflationsökningen har de senaste åren varit nästan obefintlig?
– Det här är ett projekt som sträcker sig över 15-20 års tid. Det stämmer att inflationen varit låg på sistone men historiskt sett har prisnivån förändrats.
Borde man inte i så fall ha känt till förändringen av prisnivån tidigare?
– Det är när vi tittar tretton år framåt som vi kommer fram till dessa prisnivåer. Vi har fått ett uppdrag av politiken att förbereda för byggstart och det är det vi gör.
Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi vid KTH och VTI, är en av författarna till en debattartikel som publicerades i Dagens Industri under torsdagen, med rubriken “Stoppa Ostlänken nu". För SN beskriver han Ali Sadeghis kommentar om den löpande prisnivån som “hand-waving".
– Man viftar på händerna för att få bort uppmärksamheten från något annat. I den rapport som Trafikverket själva skrivit står det kopiöst lite om Ostlänken och den är otydligt skriven. Jag som ekonom kan ju de här grejerna och den enda rimliga tolkningen är att kostnaderna har ökat dramatiskt., säger han.
I Jan-Eric Nilssons ögon är bakgrunden till problemet ett politiskt utspel.
– Alldeles innan förra valet skulle Alliansregeringen framstå som miljövänner och slängde då in en satsning på höghastighetståg utan egentligt underlag. Trafikverket fick inte i uppdrag att hitta en smart lösning, utan Ostlänken kom till dem från politikerna som färdiga streck i naturen, säger han.
Ser du en risk för att Ostlänken framöver kommer bli dyrare?
– En av poängerna med debattartikeln är att så länge ingen säger att “det här blir för dyrt", så kommer det bara att bli dyrare och dyrare. Ofta stiger också kostnaderna medan man bygger, svarar Jan-Eric Nilsson.
– Det här är jättelika belopp och det är svårt för människor att ta till sig hur mycket det egentligen handlar om. Vi pratar om oändliga summor pengar som skulle kunna användas till att bygga andra järnvägar, skolan eller annat som är viktigt för framtiden.
Angående debattartikeln i Dagens Industri säger Ali Sadeghi på Trafikverket att "vad andra gör, det får stå för dem".
SN har sökt den ansvarige ministern, infrastrukturminister Anna Johansson (S), för en kommentar. Byggandet av höghastighetsjärnvägen förväntas starta nästa år.