Mordet på Sveriges statsminister Olof Palme inträffade långt innan internet, efter midnatt rådde nyhetsskugga över Sverige.
Fredagskvällen var sen, inom kort skulle tryckpressarna börja rulla ute på Arnö. Redaktionens tv var påslagen och visade en gammal långfilm medan nattchefen Sture Isaksson fördrev tiden fram till halv ett, då han skulle gå hem, med att slänga gamla telegramremsor från TT.
Plötsligt bröts friden av en gäll signal från TT-printern, en "flash" som bara användes vid stora, riktigt viktiga nyheter. Klockan var 00:20, Sture Isaksson reste sig och gick snabbt fram till printern.
— Där stod bara tre ord, "Olof Palme död", ingenting mer, ingen antydan om något mord eller olycka. Jag antog att han fått en hjärtinfarkt, och tänkte på Per-Albin Hansson som dog på ett liknande sätt 1946. Mord fanns liksom inte i min skalle, sa Sture Isaksson.
Någon minut senare tryckte printern fram mer text, Olof Palme var mördad, och Sture Isaksson insåg att han stod inför en av 1900-talets största svenska nyheter.
Han rusade till lunchrummet där kvällsgängets grafiker från sätteriet satt kvar och spelade kort. De haft en ganska lugn fredagskväll och kopplade av med ett parti poker innan de skildes för helgen. När nattchefen slet upp dörren, vit i ansiktet, och sa att Palme var mördad var det först ingen som trodde honom.
— Men han såg så uppskärrad och chockad ut, så vi förstod snart att han inte skojade, berättade lagbasen Sven-Olof Carlsson.
Pokerpartiet blev oavslutat och grafikerna återvände till sätteriet. Sture Isaksson ringde SN:s dåvarande chefredaktör Lars J Eriksson, som låg hemma och sov men lovade att snabbt komma till redaktionen.
Texter från TT började rulla in och för att få en bild från mordplatsen ringde Sture Isaksson snabbt till bildleverantören FLT. Tekniken var analog och gick via telefonnätet, FLT hade bara ett fåtal utgående linjer och varje bild tog mellan fem och tio minuter att ta emot.
— Till sidan ett valde vi en Olof Palme-bild från SN:s eget arkiv, en värdig och lämplig bild, berättade Sture Isaksson.
Ännu hade inte radio eller tv gått ut med nyheten. Ett par timmar senare rullade pressarna i tryckeriet och löpsedlarna sattes upp.
I gryningen fick läsarna en något försenad SN i brevlådan med rubriken:
"Palme mördad".