Åklagare Ola Björstrand berättar att det är bra fart i utredningarna, men det kommer att ta tid innan de är färdiga. "Vi vädjar om Nyköpingsbornas tålamod", säger han.
– Vi har enorma mängder material att gå igenom. Därför vädjar vi om Nyköpingsbornas tålamod, säger åklagare Ola Björstrand, som leder utredningen tillsammans med åklagare Robert Eriksson.
Hittills har tre personer häktats misstänkta för delaktighet i flera av de grova våldsbrott som skakat Nyköping. Dessutom är flera barn som är yngre än 15 år aktuella i utredningarna. Barnen skulle troligen också ha varit häktade – om de var straffmyndiga.
Så här långt har polisens jakt på misstänkta gärningsman alltså varit framgångsrik och i den särskilda utredningsgrupp som polisen har tillsatt är tillförsikten stor, berättar en utredare för SN.
– Utredningen går väldigt bra. Det är fullt ös i gruppen. Dessutom är det öppna spjäll vad gäller informationsutbytet mellan olika polisregioner, säger utredaren.
Vad beror det på?
– Alla inom polismyndigheten känner att den här typen av grov våldsbrottslighet måste hejdas. Alla kör för allt vad tygen håller och hjälps åt.
Inom såväl polisen som åklagarmyndigheten är bedömningen att det inte är uteslutet med fler frihetsberövanden i utredningarna om händelserna i Nyköping. Men oavsett om så blir fallet kommer det att ta tid att få utredningarna färdiga, berättar Ola Björstrand.
På polisspråk är våldsvågen i Nyköping en så kallad klusterhändelse. Flera olika händelser kopplas till varandra via till exempel tillvägagångssätt eller möjliga motiv. Och en klusterhändelse ställer utredarna inför speciella utmaningar.
– Ta exemplet mobiltelefoner. Varje mobiltelefon innehåller enorma mängder material. När en mobiltelefon tas i beslag har vi ett mycket stort material att gå igenom.
Så är det i och för sig i alla utredningar. Men när det handlar om en klusterhändelse kan mobiltelefonen behövas gå igenom flera gånger, med delvis andra ögon.
– Senare kanske vi beslagtar en annan mobil som hänger ihop med en annan av de händelser som utreds. I den telefonen kan det finnas information som ställer informationen från den tidigare mobiltelefonen i ett nytt ljus.
Natten mot den 29 augusti inträffade skjutning nummer två.
I nuläget kopplas åtta olika händelser till våldsvågen i Nyköping: två sprängningar, två skjutningar, tre mordbränder och ett försök till sprängning.
Flera platser i landet har drabbats av liknande klusterhändelser. Men våldsvågen i Nyköping är speciell i förhållande till många av de andra.
Erfarenheten från andra platser i landet är att ett attentat ofta följs av en hämndaktion. I Nyköping tycks hämndaktioner inte existera.
– Ibland beskrivs händelserna i Nyköping som en konflikt. Jag anser att det ordet leder tankarna fel. Enligt den information vi har fått från polisen är händelserna i Nyköping riktade åt ett håll, mot ett antal personer med gemensamma beröringspunkter, säger Ola Björstrand.
Den 30 september anlades bränder i tre trappuppgångar i Brandkärr.
I utredningar av den här sortens våldsbrottslighet, som består av flera händelser, letar polisen efter tre olika typer av brottslingar: utförare, möjliggörare och uppdragsgivare.
Utförarna är de som genomför attentaten, möjliggörare kan till exempel se till att skaffa fram vapen och uppdragsgivaren är den som beställer attentatet.
Vilka roller de häktade i Nyköping misstänks ha vill Ola Björstrand inte kommentera.
– Men det är ofta svårare att identifiera en misstänkt uppdragsgivare. De befinner sig långt ifrån själva händelsen. Å andra sidan är det angeläget. Får man fast en uppdragsgivare kan det sätta stopp för nya attentat.
Efter mordbränderna har polisen varit mer synlig i och ovanför Nyköping, med fordon, patruller och helikopter.