För att metall som kommer från exempelvis ett kärnkraftverk ska kunna användas igen ställs hårda krav på att det renas från radioaktivitet. Gränserna är satta för att ingen som kommer i kontakt med metallen ska få någon ordentlig stråldos.
– Eftersom värdena inte är noll kan det bli en liten dos. Men den ska vara försumbar, säger Henrik Efraimsson, myndighetsspecialist på Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).
Men i en granskning som SSM har gjort har det visat sig att det finns risk att en del material som friklassas gör det utan att ligga under gällande gränsvärden. SSM kräver nu en plan från Studsvik över hur företaget ska säkerställa att all friklassad metall ligger under gränsvärdena. Enligt SSM har bristerna stor betydelse för att kunna säkerställa att friklassningen görs enligt gällande villkor.
Arne Degerman, vd på Studsvik Nuclear, försäkrar dock att den friklassade metallen inte är farlig.
– Säkerheten är ganska strikt i Sverige, man har både hängslen och livrem. Vi tar upp delar av allt det material som renas och mäter radioaktiviteten. När det är tillräckligt låg radioaktivitet friklassas det och därefter rekommenderar vi som en ytterligare säkerhet att det späds ut igen genom att blandas med annan metall.
Dessutom baserar sig SSM:s kritik på dokument som är två år gamla, enligt Arne Degerman.
– Sedan dess har ganska mycket hänt, vissa förbättringar har redan gjorts. Och skulle det här vara farligt så skulle SSM ha stoppat verksamheten.
Men kan man garantera att det friklassade materialet inte innehåller radioaktivitet över gränsvärdena?
– Låt oss vänta med det svaret tills vi har lämnat in den nya dokumentationen.
När Studsvik har renat metall som har funnits på till exempel kärnkraftverk smälts den ner och hälls upp i gjutformar. De stelnade styckena kallas sedan göt och säljs vidare. Vart det säljs och vad som görs med den är dock okänt. Det vill inte Studsvik berätta.
Men inte heller SSM tror att det handlar om några farliga halter av radioaktivitet som kommer ut i samhället.
– Viss radioaktivitet finns överallt. Den finns i den egna kroppen, kommer från marken och från rymden. De gränser som är satta motsvarar ungefär en hundradel av den naturliga bakgrundsstrålningen, säger Henrik Efraimsson.
Senast på fredag ska Studsvik lämna in sin plan på hur bristerna ska åtgärdas.