Reklamavtalet var hemligt in i det sista, men hade baxats fram mellan Ryanair och Göran Forssberg, socialdemokratisk ordförande i Nyköpings kommunstyrelse, under ett års tid.
Den 26 mars 2003, en vecka innan Ryanair skulle öppna sin nya Skandinaviska bas på Skavsta, var avtalet klart. För 55 miljoner kronor skulle Ryanair under de närmaste tio åren framåt marknadsföra Nyköpings kommun, bland annat genom att ha kommunens logotype på sina flygplan.
För att få avtalet godkänt tvingades Göran Forssberg med en dags varsel kalla in kommunstyrelsen, vars ledamöter inte hade en aning om vad avtalet innehöll.
"Det finns frågor som inte kan ältas, take it or leave it..." tänkte Göran Forssberg och hoppades att den socialdemokratiska majoriteten i kommunstyrelsen skulle säga ja och godkänna avtalet.
Oppositionsrådet Jan Carle var ursinnig, han var pensionerad jurist och hade arbetat hela sitt yrkesliv med förvaltningsrätt. Visserligen stöttade han helhjärtat satsningen på Skavsta, han gladde sig åt Ryanairs etablering och hade i princip inget emot reklamavtalet.
Men nu gick Göran Forssberg för snabbt fram, tyckte Jan Carle.
"Vi har ju inte kunnat tränga in i avtalet och även en investering måste kunna försvaras inför väljarna" sa Jan Carle.
Hela oppositionen, från Moderaterna tvärs över blockgränsen till Vänsterpartiet, sa nej. Men det var förgäves, s-majoriteten klubbade igenom reklamavtalet.
En timma senare höll Nyköpings kommun och Ryanair en gemensam presskonferens där reklamavtalet presenterades. Då medgav Göran Forssberg att den snabba beslutsprocessen var ett dilemma.
"Men jag är skyldig att agera och stora företag kan inte alltid vänta på kommunala beslut som dröjer" sa han.
För Ryanair hade ställt villkor som Nyköpings kommun knappast kunde säga nej till. Det handlade om att etablera ett antal flygplan på Skavsta och satte kniven mot kommunens strupe.
"Om inte avtalet godkänts hade Nyköping inte fått samma fördelar som man får nu" sa Ryanairs försäljningschef Caroline Baldwin.
Det luktade alltså muta lång väg, men hur skulle någon kunna bevisa det?
En vecka senare, fredagen den 4 april, invigde utrikesminister Anna Lindh Ryanairs etablering och öste lovord över Skavsta. 5 000 resenärer flög iväg och Nyköpingsborna bjöds på gratis konsert med The Ark och Mendez på Stora torget.
Reklamavtalet överklagades förgäves av flera personer som menade att kommunfullmäktige borde ha tagit beslutet, det stred alltså mot kommunallagen.
Två år senare, i mars 2005, fälldes Nyköpings kommun av regeringsrätten. Reklamavtalet skulle ha handlats upp enligt lagen om offentlig upphandling (LOU).
Men reklamavtalet fortsatte att valsa runt i olika rättsinstanser ända fram till mars 2009. Då slog EU-kommissionen fast att 55-miljonersavtalet inte stred mot EU:s regler om otillåtet statsstöd. Därmed kunde den sex år gamla affären läggas till handlingarna.
Paradoxalt nog hade moderaten Jan Carle, som tog över som kommunalråd när den borgerliga alliansen vann valet i Nyköping 2006, tecknat ett nytt reklamavtal med Ryanair som löpte parallellt med det gamla. Det nya avtalet kostade Nyköpings kommun 7,5 miljoner kronor om året och har sedan förlängts vid flera tillfällen.
För moderaten Jan Carle var det inga problem att teckna ett nytt avtal, trots att han var motståndare till det första. Det nya avtalet hade nämligen upphandlats på det sätt som lagen krävde.
Men villkoren var ställda så att knappast något annat flygbolag än Ryanair skulle kunna uppfylla dem. Ett tungt krav var nämligen att en halv miljon resenärer ska kunna se rörliga annonser för Nyköping på en bokningsbar hemsida, vilket Ryanair redan hade.
"Man vet aldrig vilka företag som kan dyka upp, ingen annan utesluts", sa Jan Carle som också såg till att den politiska processen följdes enligt kommunallagens paragrafer.
"Vi har informerat kommunstyrelsen, det är ingen hemlighet. Så småningom ska det godkännas av kommunfullmäktige", sa Jan Carle.
Det första reklamavtalet, signerat Göran Forssberg, gick ut våren 2013.
Jan Carles reklamavtal med Ryanair upphör våren 2014, men kan förlängas.