Studenterna på Nyköpings gymnasium gick 2015 ut med betyg som ligger under riksgenomsnittet på nästan alla program. Eleverna som börjar på Tessin har också generellt lägre betyg från nian om man jämför med Nyköpings Enskilda gymnasium. Enskildas studenter går dessutom ut med betyg över riksgenomsnittet på alla sina tre nationella program.
Rektorn på Tessin, Per Ivehammar, föreslår därför att skolpengen skulle förändras för att komma till rätta med resultaten i den kommunala skolan.
– Det handlar om att man fördelar skolpengen efter elevens förutsättningar. Är det höga meritvärden någonstans så är de eleverna mer högpresterande och har bättre förutsättningar. Då fördelar man lite mindre skolpeng till dem, säger han.
Han anser inte bara att man ska titta på meritvärdena från nian utan även ta hänsyn till nyanlända elever som behöver extra stöd med språk och föräldrars utbildningsbakgrund. Idén bygger på den så kallade SALSA-fördelningen och som tillämpas på grundskolan i Nyköping. Per Ivehammar tycker att det bör handla om minst 10 procent som ska tas från den totala budgeten.
– Det är en politisk fråga men ska det ge någon effekt kanske det behöver vara så mycket, säger han.
Pengar skulle då kunna användas för att minska elevgrupperna, förbättrad skolhälsa, fler pedagoger och språkhjälp till nyinvandrade. Mer konkret är matematik ett stort problemområde för eleverna.
– Om vi kunde få alla elever att klara första kursen i matematik så ger det en bättre start för eleverna. Det skulle påverka andra ämnen positivt eftersom det går åt mycket energi och tid att klara matten, säger Per Ivehammar.
Finns det några andra lösningar att förbättra resultaten än pengar?
Alla lärare har fulla scheman så vi har inga extra resurser på så sätt. Samtidigt löser inte pengar allt. Vi måste lära oss att anpassa undervisningen och få fortbildning utifrån det elevunderlag vi har. Vi jobbar med prioriteringar hela tiden.
Nyköpings enskilda gymnasium är den skola som skulle påverkas mest av en sådan lösning. Där är meritvärdena generellt högre och andelen elever med få år i Sverige färre. Rektor Ann Larsson tycker dock att man behöver ta hänsyn till fler faktorer.
– Det finns andra faktorer som kräver resurser som inte handlar om skolresultat utan att gå ifrån ungdom till att bli vuxen. Vi har elever med dyslexi och stressproblematik som vi måste jobba med, säger hon.
Ann Larsson tycker att förslaget kan vara bra om kommunen tar hänsyn till varje elevs specifika behov men är oroad.
– Om man tittar på elever med alldeles särskilda behov kan jag förstå det. Men jag är rädd att man gör det för att strypa pengarna till friskolor.
Enskilda gymnasiet har gått med vinst de senaste 10 åren bortsett från 2011 och har genererat runt 2 miljoner i vinst varje år sedan 2012. De håller på att bygga ut sin skola med mer yta, nytt rum till skolsköterskorna och flera grupprum.
Enligt er själva driver ni skolan med hög kvalitet och genererar ändå en vinst med 2 miljoner. Är det inte rimligt att de pengarna går till elever med särskilda behov?
– Det låter mycket. Det kan jag hålla med om. Men vi har ingen kommun som backar upp oss och kan skjuta in pengar om det tar slut. Att vi går med vinst är en säkerhet för våra elever och personal. Man kan tycka att det bästa vore om man drev en skola på plus minus noll och men då minskar tryggheten. Det måste finnas en viss marginal för oförutsägbara utgifter, säger Ann Larsson.
Hon kan inte säga vad minskad skolpeng skulle innebära konkret.
– Kvalitet är det viktigaste för oss. Vi driver inte skolan för att tjäna pengar.
Nyköpings enskilda har under de tre senaste åren delat ut sammanlagt 2.5 miljoner i vinst till aktieägarna.
.